I Nyköping får korttidsdömda en ny chans

Bland dem som döms för våldsbrott får en stor del korta straff och är snart ute igen. Men nu finns hjälp att få, även på kort tid. På Nyköpingsanstalten testar man nya vägar för att förebygga återfall i kriminalitet.

Diset och duggregnet har för dagen bäddat in Nyköpingsanstalten i ett kallt och fuktigt täcke. En sliten basketkorg fladdrar som en ledsen vimpel i blåsten. Men stämningen innanför taggtrådsstängslet och tegelväggarna är varm.

– Det ser lite trist ut, men vi trivs här i ”källaren”, skrattar programledare Maria Ringgren som visar runt i lokalerna.

Många återfallsförbrytare

”Källaren” ligger namnet till trots på markplan och är hem för Nyköpings tre kvinnor starka mottagningsteam, som sedan i mars leder en ny pilotverksamhet med fokus på korttidsdömda och våldsamma klienter. Många som hamnar på anstalten är tungt kriminellt belastade sedan tidigare och dömda för våldsbrott som olaga hot eller misshandel.

– Vi har en hög andel återfallsförbrytare, det vill säga de har dömts till fängelse tidigare. Men har de korta strafftider ger det Kriminalvården rätt lite tid att arbeta med dem för att förhindra att de kommer tillbaka. Det är därför som Kriminalvården vill öka insatserna för korttidsdömda, säger frivårdsinspektör Ellinor Andmarken.

Snabb utredning

Projektet är en del av regeringens satsning på våldsamma klienter. Bland de som får fängelsestraff för våldsbrott döms hälften till sex månader eller mindre. Det är brott som olaga hot, misshandel, rån och vapenbrott. Och enligt Kriminalvårdens egna siffror handlar det om dryga 1 500 personer som kan komma att omfattas av den nya satsningen. Förutom Nyköping ingår också anstalten i Halmstad i den nya pilotverksamheten. 

Korttidsdömda har tidigare varken fått några särskilda insatser eller ställts under övervakning. Det har mest handlat om att sitta av straffet och räkna dagarna till frigivning. Men under de kommande två åren kommer Ellinor Andmarken och Maria Ringgren, tillsammans med kriminalvårdare Eva Eriksson, att sköta mottagning och utredning för korttidsdömda, så att man snabbt kan komma igång med både program och behandling. Inom 48 timmar ska teamet prata med klienten och inom 14 dagar ska en verkställighetsplanering göras.

– Först och främst gör vi en basutredning enligt RBM. Det betyder att vi tittar på risk, behov och mottaglighet och ser hur hög risken är för återfall i kriminalitet, vilka deras behov är och hur mottagliga de är för hjälp, säger Maria Ringgren.

Personer som löper hög eller medelhög risk för återfall i brott ska omgående få hjälp med förebyggande insatser. Vilken typ av insats som personen sen får beror på vilka individuella faktorer som påverkar återfallsrisken. Det kan handla om tidigare kriminalitet, ett tankesätt som stödjer eller bortförklarar brottslighet, kriminella umgängeskretsar eller vissa personlighetsdrag, som exempelvis bristande självkontroll, som kan öka risken för fortsatt brottslighet.

Fokus på KBT

Anstaltens behandlingsprogram är en studie i akronymer: MIK, PULS, ÅP, ETS. Men alla kretsar de kring KBT, kognitiv beteendeterapi. Att känna igen risksignaler, bryta problematiska mönster och lära sig hantera våldsamma impulser. Det handlar om allt ifrån individuella samtal på trekvart med fokus på våld och aggressivitet till gruppverksamheter på några timmar, utifrån klientens egna behov.

– Det är viktigt att vi snabbt kommer igång med motiveringssamtal. En person som vistas på anstalt är mest mottaglig i början. Sen börjar de anpassa sig till de andra på anstalten. Vi sätter förändringsmål och riktar in oss på att jobba med det som får klienterna att må bra och det som de vill förändra. Det som får direkt bäring på återfallsrisken, säger Eva Eriksson.

Utöver behandlingsprogrammen får de intagna möjlighet att studera, arbeta i den mekaniska verkstaden eller i tvätteriet, och inte minst utveckla sin kreativitet genom att sy kläder, skapa i glas eller lära sig silversmide.

Efter anstalten

Med tanke på de korta straffen är det viktigt att behandlingen som påbörjas innanför anstaltens väggar också fortsätter när klienterna kommit ut. Teamet har därför ett nära samarbete med frivården, som börjar redan under de första veckorna på anstalten. Målet är också att fler högriskklienter ska få övervakning efter villkorlig frigivning och möjlighet att gå program inom frivårdens regi.

De tre i mottagningsteamet ser stora fördelar med det nya arbetssättet. Utredningarna blir mer strukturerade, säger Ellinor Andmarken.

– Och samverkan mellan anstalten och frivården fungerar mycket bättre. Tidigare bokade man in en tid med frivården och så gjorde de en ny planering där. Nu tar de vid där anstalten slutar, säger Ellinor Andmarken.

I slutändan hoppas de att de ska se färre bekanta ansikten bland de intagna. Även om det är roligt att höra av före detta klienter på utsidan.

– Ibland skriver de vykort. Ibland hälsar de till oss via kompisar på anstalten. Det är jättekul att höra av dem, säger Maria Ringgren och ler. 

Ylva Mossing