Journalistik eller "alternativa fakta"?

När DN gör reklam i mitt flöde på Facebook för sin artikel (kostar 1 kr) om hur jag kan spara pengar, börjar jag plötsligt fundera på vad som verkligen är gratis – och vad gratis egentligen kostar. Kommentarerna till DN:s reklam, eller ”sponsrat inlägg” som en del kallar det, lät inte vänta på sig. De flesta menar sig spara mer pengar på att inte betala för att öppna själva artikeln…

Det här handlar om mer än bara en krona i plånboken. Det här handlar om mer än att artikelförfattaren ska betalt för det hen producerat. Det handlar om mer än upphovsrätten – det handlar om vår demokrati och värderingar i samhälle. Hur kan vi vara så dumma att vi TROR att så mycket kan – eller borde – vara gratis? Utan att vi på något sätt får betala för det.

Generation gratis skrevs det en del om efter millennieskiftet, någon som minns fasan över att dessa ungdomar skulle växa upp och vilja ha massa saker, men inte vilja betala för dem? Nu är de här! Men att hävda att det här ligger hos ungdomar är rent skitsnack – att ta sig rätten att åka kollektivtrafik gratis (planka), att gratis få tillgång till information/fakta, gratis artiklar i nyhetsmedia och så vidare är något som slagit igenom i samtliga åldersgrupper vill jag påstå. Det här är ett problem. Vad är egentligen gratis?

Det handlar om källkritik?

Mediehusens långsamma död har vi kunnat läsa spaltkilometer om. Journalistjobben försvinner och mer av livesändning och vi-är-där-det-händer-rapporter kommer i flödet. Bilder och videosnuttar som bygger på att människor i närheten av händelsen/katastrofen ger en egen bild av det som hänt. Utan särskilt mycket analys eller bakgrundskunskaper, men kryddat med smaskiga närgångna bilder. 

Och det säljer, annars skulle det inte vara här. Vi verkar gilla det, men vi vill ändå inte betala för det – och som motprestation accepterar vi reklam. Mycket reklam dessutom. Att mängden reklam i text, drabbat oss med en explosionsartad ökning handlar till syvende och sist om källkritik. Har någon betalat någon annan för att skriva det här? Är det ett riktigt reportage av en riktig journalist med kunskaper om källkritik och pressetik? Eller handlar det om så kallad alternativ fakta?

De falska nyheterna eller artiklarna med ”alternativa fakta” handlar om politik och framförallt om att svärta ner en tänkt motståndare och att sprida hat. Och om att skyla över egna tillkortakommanden genom att istället förstora upp andras. När dessa falska nyheter underblåser en agenda med rasism och sexism riskerar vi så otroligt mycket mer.

Någonstans i detta uppstår ett problem. Vad är sant och vad är falskt? Vad är journalistik? Kan du se skillnad på reklam, produktplacering eller en kraftig vinkling av en nyhet? Kan du utläsa vem som är avsändaren och vilket syfte texten tjänar? Delar du vidare helt okritiskt bara för att din känsla håller med om det som står?

Slak lina mellan sant och falskt

Världens kanske mäktigaste ledare balanserar sedan länge på slak lina mellan sant och falskt, där snabba enkla lösningar presenteras i Twitterformat. Myter, påståenden och falska nyheter cirkulerar lika tätt som sanna faktiska politiska beslut av densamme. Och det blir allt svårare att sålla agnarna från vetet. Det här är många medvetna om – ändå delas artiklar med ”alternativa fakta” som visar sig vara osanna påhitt för att det som står bekräftar deras egen världsbild. Dessvärre riskerar det här bli ett sluttande plan – vem kan man lita på? Den osäkerheten och misstron kan endast en narcissist som Trump (eller svenska politiska släktingar) vinna på. Vill vi bjuda dem på det?

Viljan att få allt gratis och med full tillgång gör oss blinda för källkritik. Då blir plötsligt drivet att gratis få tillgång till fakta, information, nyheter och analyser ett demokratiskt problem. I sammanhanget kan nämnas att just i amerikanska presidentvalet hade de falska nyheterna mycket större spridning än de riktiga. Utifrån det växte kritiken mot bland annat Facebook, som numera faktiskt har en funktion där vi som användare kan "flagga" ett inlägg som falskt när det delas och sprids. Det är en väg. Men den förändringen satt hårt inne. Och det hindrar inte att falska nyheter fortsätter att få en bred spridning.

Ja, jag har skrivit det här inlägget på arbetstid. Ingen bad mig göra det. Min oro är dock på riktigt: Vad är allt gratis värt?