Kallt nej till fackliga inskränkningar

Strejkrätten är en avgörande del av den svenska partsmodellen. Att begränsa den skulle vara ett allvarligt hot både mot en välfungerande arbetsmarknad och ett av fundamenten i den svenska modellen.

Rätten att få strejka diskuteras flitigt just nu. Bakgrunden är att Ylva Johansson tillsatt en utredning som ska se över om det behövs lagstiftning för att inskränka möjligheterna att vidta konfliktåtgärder. Bakgrunden är den infekterade konflikten i Göteborgs hamn, och det är naturligt att regeringen vill visa handlingskraft i denna fråga.

Vi delar bedömningen att hamnkonflikten är en svårlöst situation som pågått orimligt länge. Men vi måste komma ihåg att det är en unik företeelse som kräver en unik lösning. Nu ser vi motsatsen. Utredningen riskerar att förstöra mer än den är tillsatt för att fixa!

Allvarligt hot 

Förbundets hållning är mycket tydlig: Strejkrätten är en avgörande del av den svenska partsmodellen. Den säkrar balansen på arbetsmarknaden. Att begränsa strejkrätten skulle vara ett allvarligt hot mot en välfungerande arbetsmarknad med hög sysselsättning och mycket få strejkdagar.

Utredningen öppnar dessutom för risken att arbetsgivare kan välja och vraka mellan olika kollektivavtal på arbetsplatsen. Det brukar kallas avtalsshopping då arbetsgivare kan välja det avtal som är billigast. Införs fredsplikt för konkurrerande fackförbund får det stora konsekvenser för oss som akademikerförbund och andra tjänstemannaförbund, där det i dag är vanligt med flera avtal på samma arbetsplats.

Att lägga förslag som omfattar hela arbetsmarknaden och som hotar ett av fundamenten i den svenska modellen är märkligt. Att dessutom göra det under ett valår – när beredningsunderlaget riskerar att hamna i händerna på betydligt mer fackföreningsfientliga krafter – är högst riskabelt.

Simon Vinge, chefsekonom

Ursula Berge, samhällspolitisk chef

Läs även

Skärmavbild 2023-03-03 kl. 09.28.00.png

Bli mentor åt en nyanländ akademiker

I år fortsätter Akademikerförbundet SSR och Kompetensföretagen ett spännande samarbete med den ideella organisationen Nema Problema. Syftet med projektet är att, genom mentorprogram, hjälpa nyanlända att ta steget in på den svenska arbetsmarknaden. Vill du engagera dig ideellt? Bli mentor i mentorprogrammet som startar den 19:e april!

Den nyanlända adepten som du matchas med kommer att ha akademisk bakgrund inom det samhällsvetenskapliga området. I programmet kommer exempelvis ekonomer, jurister, socionomer, samhällsvetare, beteendevetare och personalvetare matchas med mentorer med liknande erfarenhet. Du som läser detta kan göra en insats i projektet genom att agera dig som mentor åt en nyanländ akademiker.

Vem kan vara mentor?

Du som:

Har erfarenhet av arbete och/eller utbildning i Sverige

Är motiverad och intresserad av att träffa och stötta en person som är ny i Sverige

Kan träffa din adept på eftermiddagar, kvällar eller helger

Bor i Stockholms län

Talar svenska och/eller engelska

Som mentor förväntas du:

Träffa din adept en gång i månaden

Delta på uppstartsträff och avslutningsträff

Svara på mail och inbjudningar från Nema Problema

Mentorer brukar lägga ungefär 2-4 timmar per månad på att hjälpa sin adept.

Anmäl dig gärna via den här länken eller läs mer på Nema Problemas hemsida!

Ta chansen att engagera dig!

Skärmavbild 2023-03-02 kl. 14.48.49.png

En myt att det inte lönar sig att gå från bidrag till arbete

Akademikerförbundet SSR:s Ursula Berge replikerar arbetsgivarorganisationen Almega på DN-debatt. Med grovt tillyxade exempel drar Almega slutsatsen att det är ekonomiskt bistånd som är problemet. Inget kunde vara mer fel.

_X5A1677.jpg

Våra krav inom privat sektor 2023

På privat sektor samarbetar Akademikerförbundet SSR med andra akademikerförbund för att ta fram kollektivavtal om bland annat anställningsvillkor och löner. På flera avtalsområden sker samarbetet under partsnamnet ”Akademikerförbunden”.

Samhällsvetarpodden facebook-posts MALL_0.jpg

”Nu är sämsta tänkbara tid att skära ner på arbetsmarknadspolitiken”

Hur ser en socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik ut, utan jobbiga kompromisser? Den frågan ställde Samhällsvetarpodden till Teresa Carvalho, riksdagsledamot (s) och vice ordförande i Arbetsmarknadsutskottet.