Kan frihet göra oss sjuka?

Den teknik som ger mig tillgång till allt och alla när det passar mig gör mig också åtkomlig för allt och alla när det passar dem. När våra ofta överbelastade chefer skickar mail sent på kväll och helg, förväntas det av mig att jag ska svara då? Isabella Torregiani funderar kring de uppluckrade gränserna mellan arbete och fritid.

Cyklade idag till en intressant föreläsning med Christin Mellner som handlade om balansen mellan arbets- och privatlivet.  Jag trampade genom stan på min gröna damcykel, med stora hjul, fotbroms och cykelkorg och insåg att det inte bara är cykeln som förändrats under mitt liv.

För inte alltför många år sedan "flög" jag till jobbet på min mångväxlade racercykel. Och ja, jag var något yngre på den tiden. Väl framme skrev jag journaler och utredningar på skrivmaskin, faxade beslut och överklaganden och lyckades kommunicera i mitt arbete och med min familj utan mobiltelefon, mail och sms! Det som inte blev gjort innan jag gick hem fick vänta till nästa dag. Jag kom i rätt tid till arbetet och gick hem ett fast klockslag – om inte min chef ”beordrade” mig att vara kvar – och då fick jag dubbelt betalt!

Idag rullar jag långsamt genom stan och har allt tillgängligt i min lilla cykelkorg; Jobbets, bostadsrättsföreningens och min privata mailbox, telefonsvararmeddelandena, sms:en, internet, nyheterna och alla apparna. Världen har utvecklats från min racercykeltid och utvecklingen går fort. Jag cyklar långsamt men utvecklingen och informationsflödet går i racerfart. Dagsfärska nyheter blir gamla innan någon hunnit läsa dem.

Christin är arbetslivsforskare och doktor i psykologi på Stockholms universitet. Hon har gjort ett flertal studier om det ”gränslösa arbetet” och har forskat inom det som ”vi anat och känt av”. Den ekonomiska, organisatoriska och datateknologiska utvecklingen har luckrat upp gränsen mellan arbetet och det privata livet. På jobbet kan jag kommunicera med vänner och familj, jag kan kila iväg tidigare för att sedan koppla upp mig när det "passar mig". I den bästa av världarna flyter det hela smidigt. Och ordet flyter är vad Christins forskningspopulation också använder, dock menar de med ”flyter” att arbete och privatliv flyter samman, det finns ingen gräns däremellan.

Tekniken gör att vi inte är platsbundna men den gör att vi inte heller blir tidsbundna. Många organsationer och företag är idag tjänsteorienterade och är beroende av flexibilitet av konkurrensskäl. Det hela skulle kunna bli en vinna-vinna situation: ” Jag gör arbetet var och när det passar mig, bara jag levererar utifrån mina mål.” 

Dock är det så att den teknik som ger mig tillgång till allt och alla när det passar mig gör mig åtkomlig för allt och alla när det passar dem. När våra ofta överbelastade chefer skickar mail sent på kväll och helg, förväntas det av mig att jag ska svara då? Och vad är det som gör att jag faktiskt tittar på mailen innan jag går och lägger mig? Och hur påverkar det min sömn och i förlängningen min hälsa?

Christin har ställt dessa frågor och sett att ja, kulturer sprids av chefer som genom sitt beteende sätter normer. Skickar chefen ut mail kväll och helg anpassar sig medarbetarna sin tillgänglighet efter detta – även om chefen uttalat att de inte förväntar sig motsvarande  tillgänglighet. Undersökningsgruppen kunde heller inte ge svar på varför de kopplade upp sig på sin ledighet, de kunde inte ge svar på vem som förväntade sig att de skulle vara tillgängliga och nåbara dygnet runt. Denna förväntan verkar vara en outtalad kultur, en ”förväntad självpåtaglighet” och någon tillgänglighetspolicy finns allt som oftast inte.

Organisationerna har förändrats med utvecklingen, individen har fått frihet i arbetets förläggning men individen är paradoxalt inte längre fri på sin fritid. Friheten har övergått i ansvar, ansvaret i att arbetsuppgifterna blir utförda, ansvaret i att vara tillgänglig, ansvaret i att planera sin ledighet, en ledighet med förväntad tillgänglighet.

Christin har forskat inom tjänstemannagruppen, oftast med krav på akademisk utbildning, högt ansvar och hög självständighet. Individen är i kunskapsorganisationer den som har den yttersta kunskapen i hur arbetet ska bedrivas och planerar därmed arbetet självständigt. Det är en grupp som trivs med sina arbetsuppgifter, brinner för dem och tar ett stort ansvar. Det finns fördelar i att kunna arbeta flexibelt. Dock, riktigt flexibilitet blir det bara om det är flexibelt åt båda hållen.

Forskningen visar att den som kan arbeta när som helst och var som helst arbetar fler timmar än överenskommen tid. Dessutom är hjärnan ständigt påkopplad så återhämtningen och den viktiga sömnen blir lidande. För lite sömn ger sämre immunförsvar vilket ger negativ effekt på sjukdomar och ohälsa. Så den frihet över arbetstiderna som den tekniska utvecklingen gett oss möjlighet till, måste vi vårda och vara observanta på. Flexiliteten kan ge ökad livskvalitet i det fall vi klarar av gränskontrollen mellan arbete och fritid. I annat fall riskerar friheten att bli en tidsboja som ingen i förlängingen tjänar på,  så låt oss cykla säkert i lagom fart!