Karensavdrag – en mer rättvis självrisk

Den 1 januari 2019 träder nya regler i sjuklönelagen i kraft. De nya reglerna innebär att karensdagen vid sjukdom slopas och ersätts med ett karensavdrag. Det betyder att de som jobbar långa arbetspass inte kommer att ha högre självrisk längre.

Bakgrunden till beslutet är den kritik som har riktats mot att nuvarande regel slår hårt mot dem som arbetar oregelbundet och koncentrerat har en högre självrisk. Syftet med karensavdraget är att uppnå en mer rättvis och förutsägbar självrisk i samband med sjukfrånvaro. Tanken är att arbetstagaren ska få ett likvärdigt avdrag oavsett vilken dag eller tid på dygnet som sjukdom infaller. Det nya karensavdraget blir mer rättvist, eftersom avdraget alltid blir 20 procent av sjuklönen.

Kollektivavtalet bestämmer

Det som är centralt i sjuklönelagen är att ”karensavdraget ska motsvara ett avdrag på 20 procent av den sjuklön som arbetstagaren beräknas få under en genomsnittlig arbetsveckavecka”. Någon närmare beräkning har lagstiftaren inte gett, utan karensavdragets beräkning och storlek får bestämmas av arbetsmarknadens parter i kollektivavtal. 

Börjar gälla 1 januari 2019

Det som också är nytt är att karensavdraget görs på sjuklön med början dag ett i sjuklöneperioden. Det finns en grundprincip i lagen som säger att karensavdraget aldrig ska kunna bli större än vad som kan utges som sjuklön eller sjukpenning för sjukperioden, det vill säga 20 procent av sjuklönen under en genomsnittlig arbetsvecka. Om en arbetstagare blir sjuk under del av dag men är åter i arbete dagen efter ska avdraget bara motsvara den delen. Om sjukperioden däremot fortsätter dagen efter så kommer ett karensavdrag göras på sjuklön så att det motsvarar ett helt avdrag, vilket är nytt från 1 januari 2019.

Karensavdraget inom kommun och landsting 

I de flesta kollektivavtal som karensavdraget reglerats har parterna utgått från befintliga frånvaroavdrag och anpassat det efter lagstiftarens intentioner. Inom kommuner och landsting så bygger sjuk- och frånvaroavdrag på en kvotberäkning. Även i fortsättningen kommer det nya karensavdraget göras efter den principen.

Karensavdraget inom kommuner och landsting har utformats i två beräkningsgrunder. 

a) Karensavdrag för tillsvidareanställd arbetstagare samt arbetstagare med tidsbegränsad anställning och fastställd schemalagd tid under minst en hel kalendermånad. Karensavdraget beräknas genom en formel:

Kalenderdagslön x 1.4 x 80 procent

Beräkningen är anpassad till att motsvara ett avdrag på 20 procent av den sjuklön arbetstagaren beräknas få under en genomsnittlig vecka. Kvoten 1.4 är lika för alla oavsett hur arbetstiden är förlagd. För de fall sjuklön även innefattar särskilda ersättningar ska dessa ingå i karensavdraget och endast beräknas på första dagen i sjuklöneperioden. Karensavdraget görs alltid på sjuklön och kan aldrig överstiga beloppet för intjänad sjuklön under sjuklöneperioden. 

b) Karensavdrag för övriga arbetstagare.

Karensavdrag för övriga arbetstagare beräknas på sjuklönen för de första åtta timmarna under första dagen i sjuklöneperioden.

Det innebär att om en arbetstagare har ett arbetspass på tio timmar görs karensavdraget på åtta timmar. På resterande två timmar utbetalas sjuklön av arbetsgivaren. Om du har upptaget färre timmar än åtta så görs karensavdraget bara på de timmarna.

Vill du veta mer? Närmare information, förhandlingsprotokoll och redogörelsetext finns här.