Kollektivavtal – något att skryta med

En av de första frågorna jag ställer till medlemmen i jouren är: ”Vilket kollektivavtal omfattas du av?” Känslan är att nio av tio i privat sektor svarar att de inte vet.

Känslan är dock bättre när det gäller offentliganställda, även om långt ifrån alla vet vilket kollektivavtal de omfattas av. Flera företags kollektivavtal kan jag i huvudet. Men det gäller bara de stora och de mest vanligt förekommande. För medlemmen är det en blind fläck. Hen har alltså noll koll på sina rättigheter.

Räknar man samman den privata sektorn, Sveriges kommuner och landsting och den statliga sektorn finns det i runda slängar 572 kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden. Och närmare 90 procent av de anställda omfattas ändå av ett kollektivavtal. Gott så.

På många företags hemsidor rapporteras om ISO-standard, certifikat, ledningssystem och en massa hårdfakta om företaget – antalet anställda, branscher, organisation och årsredovisningar. Därtill kommer allt mellan himmel och jord rörande Corporate Social Responsibility (CSR), hållbarhet och miljöledningssystem. Allt för att visa på att företaget är starkt, seriöst och ansvarstagande.

Men vad hände med frågan om kollektivavtal? Hur kommer det sig att så få företag talar om vilket kollektivavtal deras anställda omfattas av? Vill företagsledningen inte lägga det under fliken ”Jobba hos oss” på hemsidan – vilket kanske vore det mest naturliga – så borde det kunna finnas på intranätet. Det verkar vara lite si och så med det när jag pratar med lokalfackliga och medlemmar.

Jag förstår inte varför. Kanske sitter du som läsare inne på gåtans svar?

Utan att bli teknokratisk: Vad är ett kollektivavtal?

1) Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetstagarorganisation och en arbetsgivarorganisation eller en arbetsgivare, som reglerar löner och övriga anställningsvillkor. Arbetstagarna ska slippa utpressning. Det är den hårda kärnan i kollektivavtalen. Arbetsgivaren ska inte kunna ge jobben till de som söker jobb som går med på den lägsta lönen eller de sämsta villkoren.

2) Rätten att sluta kollektivavtal finns reglerad i medbestämmandelagen, MBL, och i grunden bygger den på övergripande principer om mänskliga rättigheter. Individens rätt att bilda fackföreningar, förhandla med arbetsgivaren och använda konfliktåtgärder är en del av vårt demokratiska system.

Kollektivavtal gör, enkelt uttryckt, att företagen i en och samma bransch konkurrerar på likvärdiga villkor. Företagen måste istället satsa på ökad produktivitet och effektivitet. De som inte klarar det byts ut mot mer konkurrenskraftiga aktörer. Kollektivavtal är kort och gott något som både du som anställd och du som arbetsgivare tjänar på – både på lång och kort sikt.

Få verkar också känna till att kollektivavtalet reglerar förmåner utöver lagstiftade rättigheter, såsom extra semesterledighet, pensioner, föräldrapenningstillägg, ersättning vid dödsfall till de efterlevande, bättre försäkringar, omställningsavtal vid arbetslöshet, extra ersättningar vid sjukdom osv. Köp det här på stan, och det kostar skjortan!

Det är i alla fall lätt att konstatera att ända sedan modellen med kollektivavtal tog form har Sverige haft en stabilare arbetsmarknad än de flesta jämförbara länder. Färre strejker och färre konflikter. Samhället har tjänat på kollektivavtalsmodellen. Det är verkligen något att skryta med.