Kommunallagen behöver ge rätt förutsättningar för professionen

Nu har utredningen om framtidens kommunallag presenterat sina förslag med flera steg i rätt riktning. Ett bra regelverk är viktigt för att klara de utmaningar vi ser i både växande och krympande kommuner, i allt mer professionaliserade organisationer och i komplexa verksamheter.

Utredningen har utgått ifrån de förändringar som skett sedan nittiotalet, då den nuvarande kommunallagen kom. Vi har EU-samarbetet, fler fristående aktörer i välfärden samt ökad valfrihet, nya sociala medier och ökad kommunikation. Kraven på uppföljning och transparens har ökat.

Mot bakgrund av utvecklingen med en ökad chefsomsättning och samarbetsproblem till följd av oklar rollfördelning mellan förtroendevald och anställd ledning är det nödvändigt att få en tydligare lagstiftning som grund för samarbetet. Chefernas roll och trygghet är för svag i dagens kommunala organisation. 

Tydligare roll

Det är viktigt att markera den professionella rollen och utrymmet i beredningen av ärenden genom att tydliggöra högsta chefens ansvar för underlag till styrelsen samt verkställigheten. Utredningen har tagit fasta på våra och andras krav på delegationsordningar och instruktioner. Man föreslår också en tydligare roll för kommunchefen som chef för cheferna.

Utredningen föreslår att det i kommunallagen ska anges att det är styrelsen som utser direktören i kommunen eller landstinget. Direktören ska ha den ledande ställningen bland personalen och vara chef för den förvaltning som finns under styrelsen. Direktören ansvarar för att det finns ett underlag till beslut i samtliga ärenden som styrelsen ska behandla och svarar för att styrelsens beslut verkställs. Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen samt direktörens övriga uppgifter. 

Gråzon

En förutsättning för en effektiv resursanvändning och fungerande styrning av välfärden är att man hittar en balans i hur man tar till vara professionens kunskap och den demokratiska styrningen.

Utredningen lyfter fram behovet av förbättrade förutsättningar för en professionell verksamhet, men går inte tillräckligt långt då det gäller tjänstemannarollen. I kommuner och landsting är gråzonen mellan politik och tjänstemannaorganisation ibland ganska stor. Det skulle vara bra att till exempel närma sig tjänstemannarollen inom det statliga området där myndigheten får uppdrag och har en tydligare roll i verkställigheten. Det gäller också tjänstemännens rätt och ansvar att anmäla avvikande mening. 

Forskning som handlar om bristande uppdragsdialog och chefers pressade situation och problem med rollbalansering visar att det krävs bättre förutsättningar för professionen, vilket skulle vara positivt inte minst ur ett medborgarperspektiv. Utredningen berör problematiken och ger en del förslag, men det krävs också ett gediget arbete lokalt för att få en fungerande rollfördelning mellan förtroendevalda och ordförande i styrelsen samt mellan förtroendevalda och anställda. I jämförelse med aktiebolagens tydligare rollfördelning är det fortfarande mycket kvar att göra i politiskt styrda organisationer. Kanske ska även ordförande ha en instruktion och tydligare definierat ansvar.

Professionellt perspektiv

På sikt är tydligare roller helt avgörande för chefsrekrytering och utveckling inom kommunal sektor. För en resurseffektiv och kvalitativ offentlig verksamhet är det professionella perspektivets förutsättningar viktiga.

I video-klippet ovan finns ett samtal om samarbete och rollfördelning i politiskt styrda organisationer med fokus på hur ett hållbart chefskap ser ut. Före detta kommundirektören i Karlstad, Anna Sandborgh, och personalchefen i Sundbyberg, Margaretha Sandberg, samtalar med Hanna Broberg som är chefsstrateg på Akademikerförbundet SSR.