Kommunerna blöder kompetent personal

Debattartikel

Personalomsättningen inom socialtjänsten har de senaste åren varit hög och många kommuner har haft svårt att rekrytera ny personal. Men fler samhällsvetenskapliga yrkesgrupper flyr Sveriges kommuner, skriver Heike Erkers och Markus Furuberg i Dagens Samhälle.

Akademikerförbundet SSR har specialbeställt statistik från Statistiska centralbyrån, SCB, som visar personalomsättningen för kommunanställda personer som har mer än tre års eftergymnasial utbildning och som jobbar inom något av följande fem yrken; socialsekreterare, kurator, biståndsbedömare, planerare och utredare samt HR-specialist. 

Statistiken visar hur många som jobbade i en viss yrkesgrupp i en kommun i november 2016 och hur många av dessa som hade lämnat sin tjänst ett år senare, i november 2017. Samma uppgifter finns sedan 2014 så det går att jämföra utvecklingen över tid.

Siffrorna är uppseendeväckande. I november 2017 hade 30 procent av socialsekreterarna slutat det senaste året. Bland de fyra andra samhällsvetenskapliga yrkesgrupperna var det i snitt 28 procent som hade slutat det senaste året. Motsvarande siffra för alla akademiker i statlig sektor låg på 12 procent.

Ser vi till hela treårsperioden, från 2014 till 2017, har totalt 15 443 socialsekreterare slutat. Det är nästan lika många som hela kollektivet. När det gäller samtliga fem yrkesgrupper så var de 46 349 personer i november 2017. Under perioden november 2014 till november 2017 hade 36 438 personer lämnat sin tjänst. Det är ett tempo i personalomsättning som de kommunala arbetsgivarna borde finna helt orimlig. 

Det är hög tid att sätta stopp för kompetensflykten från kommunala verksamheter. Oavsett om en person har bytt till en annan tjänst i samma kommun eller helt lämnat sin arbetsgivare uppstår en lucka i verksamheten som måste fyllas.

Att rekrytera och skola in en ny kollega är kostsamt och tar dessutom resurser från den ordinarie verksamheten. Omfattande personalomsättning riskerar att också leda till överbelastning för de medarbetare som stannar kvar, och fler sjukskrivningar. Det är inte bara slöseri med skattebetalarnas pengar – det drabbar i slutändan de mest utsatta medborgarna som är beroende av kommunens stöd och service. 

Många kommuner står nu inför stora utmaningar. Konkurrensen om akademiker kommer att bli knivskarp i alla sektorer framöver. Nya siffror från Arbetsförmedlingen visar att det saknas 10 000 socialsekreterare om fem år. Och enligt Sveriges Kommuner och Landsting skulle i stort sett samtliga nyutexaminerade akademiker de kommande åren behöva ta anställning i offentlig sektor.

Nu behöver kommunerna på allvar rusta sig för den långsiktiga kompetensförsörjningen om det ska vara möjligt att bedriva kommunal service på en nivå som medborgarna har rätt till. 

Akademikerförbundet SSR kommer därför under våren att kraftsamla för att tillsammans med de offentliga arbetsgivarna hitta vägar för rekrytera, behålla och utveckla akademisk kompetens i alla Sveriges kommuner. Vi vill gemensamt ta fram kompetensförsörjningsplaner och teckna kompetensavtal. De kan givetvis se lite olika ut beroende på de lokala förutsättningarna med bärande delar i en långsiktig plan måste vara:

  • Lönespridningen måste öka. Lönestrukturen är för platt och karriärvägarna för få inom den offentliga sektorn jämfört med den privata. 
  • Svårighetsnivå måste få större genomslag. Lönenivåerna i offentlig sektor speglar inte yrkenas bedömda svårighetsnivå och kompetenskrav
  • Konkurrera med andra villkor än lön. Lönen är viktig. Men de offentliga arbetsgivarna behöver också bli bättre på att erbjuda attraktiva villkor och möjligheter till professionell yrkesutövning.