Komvuxelever behöver också stöd

Akademikerbloggen

En andra och en annan chans, det är vad den kommunala vuxenutbildningen ska vara enligt komvuxutredningen. Men kan komvux vara en andra chans om rätten till stöd från andra professioner än lärare är obefintlig?

Den här veckan går remisstiden ut för komvuxutredningens slutbetänkande En andra och en annan chans – ett komvux i tiden (SOU 2018:71). Utredningen innehåller en mängd förslag till exempel nya urvalsregler vid antagning så att den med störst utbildningsbehov ska prioriteras istället för dagens princip om att det är den som fått minst utbildning som i första hand ska få en plats. Tyvärr innehåller förslaget ingen rätt till någon form av elevhälsa. 

Många elever på komvux har tidigare dåliga erfarenheter av skolan. Det kan handla om att skolan inte har lyckats anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar eller att hen inte fick det stöd hen hade behov av. Utredningen konstaterar att elever på komvux har blivit en allt mer heterogen grupp som har ett större behov av särskilt stöd.

Därför är det anmärkningsvärt att utredningen inte innehåller några förslag om hur denna heterogena grupp ska kunna få mer stöd. Den historiska satsning på komvux som nu pågår så borde också innehålla satsningar som ökar förutsättningarna för alla elever att klara studierna så att de verkligen får en annan chans. Annars riskerar tiden på komvux bli ännu ett misslyckande för många elever.

Andra elever har rätt till stöd

Elever på komvux och yrkeshögskola är idag de enda studerande i Sverige som inte har rätt till någon form av hälsofrämjande och förebyggande stöd. Elever från förskoleklass till gymnasium har rätt till en sammanhållen elevhälsa med skolläkare, skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog. Studenter på universitet och högskola har rätt till hälsovård, särskilt förebyggande sådan som har fokus på att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa.

Deltagare på allmän och särskild kurs på folkhögskola har rätt till tillgång till kurator. I kontakter med utredningen har Akademikerförbundet SSR fått veta att ett förslag på rätt till elevhälsa bestående av bland annat skolkurator fanns med i betänkandet fram till slutskedet men att det ansågs för dyrt att förverkliga.

Trots att det inte finns någon skyldighet för kommunal vuxenutbildning att erbjuda sina elever tillgång till kurator så finns det ett antal kommuner som gör det. De ser behovet hos eleverna och hur det belastar lärarna att försöka utföra ett uppdrag de varken har tid eller utbildning för. Kuratorn kan både hjälpa till med att organisera utbildningen efter elevernas förutsättningar och motivera och stärka eleverna i studiearbetet.

Kuratorn kan också precis som i andra skolformer användas för att ge handledning till lärarna i hur de bäst ska kunna ge stöd till olika elever. På SFI har kuratorn ofta rollen att samordna alla myndighetskontakter som nyanlända elever har, något som motverkar dubbelarbete och kan hjälpa elever vidare till exempelvis hälso- och sjukvården.

Om vi ska få ett komvux i tiden måste den kommunala vuxenutbildningen rustas för uppdraget. Att ge alla komvuxelever tillgång till kurator och specialpedagogiska insatser är en förutsättning för att komvux verkligen ska kunna bli en andra och annan chans för alla som har behov av det.