Kränker svenska företag mänskliga rättigheter?

Många pratar om begreppet hållbarhet och hur vi som konsumenter kan vara med och skapa en hållbar konsumtion. Hållbarhet – eller CSR (Corporate Social Responsibility) som det också kallas – kan vara något av ett luddigt begrepp. 
Kan vi som konsumenter vara säkra på att de varor vi köper är producerade med schyssta villkor? Vems är ansvaret för att ha kontroll över hur en vara produceras? Hur kan vi vara säkra på att vår konsumtion inte kränker mänskliga rättigheter i länderna där våra konsumtionsvaror producera?

– Idag finns ingen lag som kan ställa företag inför rätt svenska företag som kränker mänskliga rättigheter i tredje land, säger Parul Sharma, som arbetar som Head of CSR compliance på advokatfirman Vinge. 

Agenda 2030

Parul Sharma är inte bara hållbarhetsexpert på Vinge, utan är också ordförande för den svenska regeringens delegation för FN:s hållbarhetsmål – Agenda 2030. Hon är övertygad om att det inte räcker att vi som konsumenter ställer krav utan att det är lagstiftning och stater som motverkar exploatering.

– Den sammantagna skatteflykten som vi känner till den idag är tio gånger större än det globala biståndet. Det betyder att om alla betalade skatt i de länder man verkade i så skulle kanske inte behöva det globala biståndet, säger Parul Sharma.

Guide till rättvis handel

Vill du veta mer om hur vi som medborgare, fackligt aktiva, organisationeroch konsumenter kan agera för att bidra till rättvis handel och FN:s globala hållbarhetsmål? Union to Union lanserade just en ny guide för rättvis handel. På ett enkelt sätt tar den upp hur internationella regelverk, hållbart företagande och globala ramavtal fungerar och används. Och hur vi kan påverka genom schyst konsumtion, upphandling och engagemang. Materialet kan laddas ner eller beställas gratis på Union to Unions hemsida. ​