Krav på bättre arbetsmiljö för socialsekreterare

Socialsekreterarnas arbetsmiljö har allvarliga brister. Det krävs mer stöd från chefer och yrkeskåren behöver bli bättre på att hantera riskerna för hot och våld, konstaterar Arbetsmiljöverkets pågående nationella granskning av socialsekreterares arbetsmiljö.

Var fjärde socialsekreterare lider av psykiska påfrestningar som sömnbesvär, oro och ångest, enligt rapporten Arbetsorsakade besvär 2016. Antalet anmälningar om arbetssjukdomar inom yrket har ökat med 123 procent mellan 2014 och 2015, visar myndighetens arbetsskadestatistik.

Fram till slutet av 2017 genomför Arbetsmiljöverket en utökad nationell inspektionsinsats på många av landets socialkontor. De preliminära resultaten visar att många av de brister som  arbetsmiljöinspektörerna upptäckt har att göra med den psykosociala arbetsmiljön. De nya reglerna om social och organisatorisk arbetsmiljö började gälla i mars 2016 och rör stress och psykisk belastning kopplat till arbetet. Något som ofta är kopplat till höga krav och bristande resurser.

Mer stöd

– Den obalans vi ser mellan krav och resurser för yrkeskåren är allvarlig. Det krävs mer stöd för att kompensera för den tunga psykiska belastning det innebär att hjälpa de mest utsatta i samhället. Obalansen förklarar antalet sjukskrivna och att så många går till andra arbetsplatser, säger Eva Karsten, projektledare för inspektionen.

Arbetsgivarna brister också i sin skyldighet att förebygga risker genom att systematiskt och regelbundet undersöka och åtgärda riskerna.

– Våra inspektörer kräver att arbetsgivarna ska undersöka orsakerna bakom socialsekreterarnas höga personalomsättning och höga sjukfrånvaro. Den bristfälliga arbetsmiljön påverkar den enskilde socialsekreteraren såväl som yrkeskåren negativt. Samhället i stort drabbas också när socialtjänsten fungerar dåligt, säger Eva Karsten.

Andra brister som tynger landets socialkontor är bland annat:

  • en för tung arbetsbelastning, som leder till höga sjukskrivningstal och hög personalomsättning
  • brist på introduktion, bland annat att nyutexaminerade socialsekreterare får komplexa ärenden utan adekvat förberedelse
  • för liten beredskap för hotfulla och våldsamma situationer.
  • Hot- och våldsrisken försämrar socialsekreterarnas arbetsmiljö

För att kunna åtgärda problemen behöver arbetsgivarna stärka mentorskapet för nyexaminerade socialsekreterare och tillgången till cheferna, skriver Arbetsmiljöverket. Dessutom behöver arbetsgivarna skapa medvetenhet om, och åtgärder mot hotfulla och våldsamma situationer. Idag är det få som vill eller vågar anmäla hot och det saknas ofta en riskbedömning inför besök och hotfulla situationer.

– Det sänder signaler till socialsekreterarna att de inte kan visa svaghet och rädsla.  Men klienters hotfulla språk sätter sig djupt och är en viktig del i den psykiska ohälsan för socialsekreterarna.

 

Nationell inspektion

Tillsynen över hela landet inkluderar små, mellanstora och stora socialkontor.

Cirka 80 socialkontor har inspekterats hittills. Siffran gäller både ett tidigt pilotprojekt under 2015 och hittills under 2016.

Som en del av inspektionen förs resultat och slutsatser vidare till tjänstemännen på socialförvaltningen och till politiker i socialnämnden.

Hälften av Sveriges socialkontor ska ha granskats till och med december 2017.

Det arbetade 42 000 socialsekreterare och kuratorer i Sverige, enligt 2015 års statistik. 85 procent av yrkeskåren utgjordes av kvinnor.