Krav på perfekt svenska hindrar etablering

Fler insatser samtidigt och bättre samordning mellan myndigheter och kommuner. När Akademikerförbundet SSR:s medlemmar som arbetar i migrationsprocessen får tycka till om förbättringar är det dessa saker de efterlyser, visar en rapport som presenteras i dag.

I vår har 5 000 medlemmar i Akademikerförbundet SSR fått en enkät om migrationsprocessen. De utvalda arbetar alla med migration på något vis och genom dem finns hela resan representerad: De finns på Migrationsverket, kommunernas socialkontor, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, i civilsamhällets organisationer och på privata företag.

Näsan 3 000 valde att svara på enkäten, något som Akademikerförbundets samhällspolitiska chef Ursula Berge är glad för:

– Det är ett högt deltagande som signalerar att medlemmarna tycker att det här är viktigt. De som har svarat har dessutom svarat ambitiöst. Det är en stor enkät och vi har fått många öppna svar, säger hon.

– Mitt intryck är att de dagligdags ser vad som fungerar och inte fungerar i migrationsprocessen. De har specifik kunskap som politikerna borde ta till sig, fortsätter hon.

Nio av tio av dem som svarade lyfte fram fem faktorer som måste fungera bättre för att migrationsprocessen ska lyckas:

  • Tillgång till individanpassad svenskundervisning.
  • Validering av utbildning och yrkeserfarenhet.
  • Bättre samverkan mellan myndigheter.
  • Fungerande ansvarsfördelning mellan myndigheter och kommuner.
  • Effektiv organisation.

Individanpassad svenskundervisning finns till exempel allt oftare i större städer, exempelvis i Stockholm där akademiker läser tillsammans med andra akademiker. Men i mindre städer släpar sådan individualisering efter.

Ett exempel på bristande samverkan mellan myndigheter och kommuner som socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd märker är att dagersättningen för asylsökande betalas ut i förskott, medan etableringsersättningen betalas ut i efterhand. Däremellan finns ett glapp på en eller ett par månader då många nyanlända inte har någon försörjning.

Medlemmar på flera arbetsplatser vittnar också om att många som kommer till Sverige lider av posttraumatiskt stressyndrom och att det är svårt att göra något konstruktivt vare sig vad gäller svenskundervisning eller inträde på arbetsmarknaden innan deras psykiska häls har förbättrats.

Ursula Berges slutsats utifrån medlemmarnas enkätsvar är att etableringsprocessen är för linjär. I dag följer den ett snöre där det sker en sak i taget, vilket leder till onödig väntan och en etablering som kan ta upp till sju år. Först befinner sig många på ett anläggningsboende i väntan på uppehållstillstånd, därefter får de en etableringsplan och svenskundervisning. Och först när nivån på svenskan är tillräckligt hög läggs arbetsmarknadsåtgärder till.

– Vi måste börja se asylsökande som kompetenta personer som kan bidra från dag ett. Det förstår vi när det gäller barn, men inte när det gäller vuxna. Barn som kommer hit får skolgång direkt parallellt med att de lär sig svenska och slussas in i föreningar. Vi måste befria oss från tanken att vuxna måste kunna perfekt svenska för att komma in på arbetsmarknaden.

 

Läs Akademikerns tema om nyanlända

Akademikern nr 2 i år handlar om hur akademiker med utländsk examen kan få arbeten som motsvarar deras kvalifikationer när de kommer till Sverige. Läs om hur Rebecca Karlsson på Arbetsförmedlingen matchar nyanlända akademiker med svenska företag som söker spetskompetens, och följ Erika Calderons väg från FN i Caracas till Volvo i Göteborg. Plus mycket mer.