Låga chefslöner dålig affär för samhället

Kvinnliga enhetschefer i kommunal sektor är bättre utbildade än männen men har lägre löner. Låga chefslöner generellt leder till hög personalomsättning och lägger ett lock på löneutvecklingen för erfarna medarbetare. Det är i längden en dålig affär.

Drygt sju av tio chefer i kommunal sektor är kvinnor. Många har en lång högskoleutbildning bakom sig och stor erfarenhet från sina respektive områden. Ändå värderas deras arbete och kompetens förhållandevis lågt. Det skriver Akademikerförbundet SSR:s ordförande Heike Erkers, chefsekonom Katarina Lundahl och Margaretha Sandberg, ordförande för Svensk Chefsförening, i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Chefslönerna är generellt för låga i kommunerna, vilket gör det svårt att tillsätta chefstjänster. Ansvaret och arbetsbördan står inte i proportion till lönen.

Det leder i förlängningen till sämre välfärdsverksamheter för oss medborgare. Låga chefslöner minskar också möjligheterna för chefernas medarbetare, ofta välutbildade kvinnor, att göra lönekarriär. Decennier av erfarenhet som till exempel socialsekreterare ger idag bara några tusenlappar mer i lön. Det har lett till en personalflykt inom socialtjänsten som allt fler inser är ohållbar. 

Chefernas villkor måste högre upp på agendan. Ett sätt är att se till att de årliga lönekartläggningarna också har ett tydligt chefsperspektiv. Resultaten av lönekartläggningen måste också få genomslag i kommunens löne- och budgetprocess.  Alla kommuner bör ta fram en långsiktig plan för hur lönestrukturen för de kommunal anställda cheferna ska se ut och det ska uppnås. 

Debattartikeln bygger på en rapport som Akademikerförbundet SSR presenterar vid ett seminarium den 8 mars.