Långsamt framåt för jämställdheten

Glastaket för samhällsvetare inom akademin finns kvar – men har flyttats uppåt. För första gången är de kvinnliga lektorerna lika många som de manliga, men det är långt kvar till jämställdhet bland professorerna.

Vad har hänt med jämställdheten på universitet och högskolor under de senaste tio åren? Det har Universitetskanslerämbetet, UKÄ, undersökt och presenterar i dag resultatet i rapporten Kvinnor och män i högskolan. Det finns fortfarande brister, även om utvecklingen går framåt, konstaterar myndigheten.

Den största förändringen inom samhällsvetenskapen är att mängden kvinnliga lektorer har skjutit i höjden. 2005 var antalet kvinnliga lektorer 39 procent, tio år senare var de 51 procent. Men de kvinnliga professorerna har långt kvar innan de är lika många som sina manliga kollegor, på tio år har de gått från 21 till 31 procent.

– Det har överlag skett mycket bland lektorer, det följer den generella utvecklingen inom högskolan. Bland professorerna råder det fortfarande en obalans, men samtidigt är 41 procent av de nyanställda professorerna inom samhällsvetenskapen kvinnor, säger Helen Dryler, utredare på UKÄ.

Jonathan Eng, ordförande för studentrådet på Akademikerförbundet SSR, känner igen trenden med att glastaket finns kvar men flyttats uppåt.

– När det gäller höga positioner är det fortfarande mansdominerat. Utvecklingen går för söligt. Tidigare år har vi också sett att kvinnliga lektorer och professorer haft lägre löner och sämre arbetsvillkor, så den strukturella skillnaden finns kvar även om det sitter kvinnor på posterna, säger han.

Något som inte har förändrats under det senaste decenniet är att betydligt fler kvinnor påbörjar studier i samhällsvetenskap. Området juridik och samhällsvetenskap stod för en tredjedel av alla nybörjare på högskolan under 2014/2015. Av dem var 65 procent kvinnor och 35 procent män.

På den högsta utbildningsnivån, det vill säga forskarnivå, har könsfördelningen varit jämn en längre tid. Bland doktorandnybörjarna i samhällsvetenskap har könsfördelningen legat inom jämställdhetsintervallet under de senaste 15 åren.

– Det ser också olika ut inom olika samhällsvetenskapliga ämnen. Bland högskolenybörjarna är till exempel beteendevetenskap kvinnodominerat medan informatik samt data- och systemvetenskap är mansdominerat. Ekonomi och juridik har jämn könsfördelning, säger Helen Dryler.

Det är bara när det gäller yrkesexamen, närmare bestämt civilekonom, psykolog och psykoterapeut, som fler män påbörjar forskarstudier. Samhällsvetenskapen är dock det enda ämnesområde där fler kvinnor än män gick vidare till meriteringsanställning som forskarassistent eller biträdande lektor. Det råder också numera jämn könsbalans bland lärare och forskare.

Akademikerförbundet SSR:s studentråd har breddad rekrytering som fokusfråga under 2016. Där är jämställdhet en viktig del.

– Vi behöver långsiktiga jämställdhetssatsningar, transparens när professorer anställs och se över resurstilldelningssystemet. Samhällsvetenskapen, som traditionellt har kvinnlig överrepresentation, får generellt lägre anslag än till exempel civilingenjörer, säger Jonathan Eng.

 

Läs mer om jämställdhet:

Män tjänar mer från början

"Varje gång hittar vi löneskillnader som inte kan förklaras"

Fler kvinnor ska bli professorer