Låta proffsen vara proffs?

Regeringen har nu lämnat förslaget till ny kommunallag på remiss till lagrådet och det är många som kastar sig över texten för att se vad det blev. Förväntningarna är höga och mot bakgrund av både forskarseminarier och den nya tillitsdelegationens uppdrag så är det här och nu, i den nya kommunallagen som de konkreta förslagen borde finnas. Men nej, det blev en tumme. 

Missar viktiga förslag

Dessvärre har regeringen valt att inte gå vidare med de viktiga förslag som skulle tydliggöra såväl politikens som professionens roll och förutsättningar. Detta trots vad statsminister Stefan Löfven skrev på DN-debatt före valet om att låta proffsen vara proffs. Och inte minst problemet med att många yrkesgruppers arbete har kidnappats av administration, detaljreglering och ekonomiska ersättningsmodeller med bristande tillit och ökad kontroll.

I artikeln skriver han: "När människor som arbetar i välfärden går från att vara självständiga professionella till att vara detaljstyrda utförare riskerar vi en avprofessionalisering. Yrkena förlorar sin status, kompetensen kommer inte till nytta och yrkesetiken bakbinds." I en ny kommunallag behöver de första stegen för ett ökat professionellt utrymme tas. Också för politiken behöver rollen bli tydligare, inte minst för att öka medborgarnas förtroende och förståelse för vem som har ansvar för vad och för att säkerställa deras insyn i besluten.

Oklarheter kvarstår

Utredningen hade föreslagit en årlig instruktion för kommundirektören för att få en aktiv dialog om rollfördelningen. Regeringen har valt att föreslå instruktion för direktören, men att den inte behöver vara årlig (eller särskilt anges tidsmässigt). Regeringen har dessutom valt att inte tydliggöra direktörens beredningsutrymme och ansvar för underlag till styrelsen.

Det är verkligen olyckligt att en del oklarheter föreslås kvarstå. Tydligare lagstiftning hade säkert minskat chefsomsättningen och konflikter som idag uppstår som följd av okunskap, maktmissbruk och ibland politiska otydligheter. Detta bidrar till att en del kommuner och landsting har svårt att vara bra och attraktiva arbetsgivare för kunniga, drivande chefer. Förra mandatperioden hade 55 av landets 290 kommuner minst tre kommundirektörer. Under en mandatperiod, nästan en per år!

Regeringen nappar inte heller på förslaget om krav på saklighet och opartiskhet vid beslut och ansvar i offentliga förvaltningsuppgifter med hänvisning till regeringsformen. Tyvärr inte heller möjlighet för kommunala tjänstemän att som i staten anteckna till protokollet avvikande mening utifrån sin professionella bedömning i ett ärende. Det anses räcka med tjänsteskrivelsens utrymme och ges inte möjlighet vid beslutet.

Stärk mandatet!

Akademikerförbundet SSR anser att det är angeläget att stärka mandatet för socialsekreterare och biståndshandläggare inom äldreomsorg och personlig assistans att kunna fatta självständiga beslut i individärenden. Det är ju en särskild situation där politik och profession behöver ha tydligare roller. Tyvärr väljer regeringen att föreslå att anställda inte ska ha självständig och professionellt grundad beslutanderätt, utan att den utgår från politiken och nämnden.

I vårt remissvar har vi argumenterat för varför utrymmet för professionen inte bara handlar om administrativ börda och styrsystem, utan också om en tydligare rollfördelning. Nu har riksdagen en viktig och stor möjlighet att ta ansvar för en tydligare rollfördelning och ge bättre förutsättningar för välfärden än regeringen har mäktat med i sitt förslag. Ta den chansen!

Du kan läsa mer i vårt remissvar och i regeringens förslag.