Legitimation för kuratorer skjuts på framtiden

Regeringen kommer inte presentera något förslag på yrkeslegitimation för kuratorer i år. Det innebär att förslaget måste lyftas till EU-nivå när det väl kommer, eftersom EU inför ett nytt direktiv som påverkar detta i januari 2016. Det meddelar socialdepartementet till Akademikerförbundet SSR.

I Sverige finns det 21 reglerade yrken med skyddade yrkestitlar inom hälso- och sjukvård, där enbart personer med legitimation eller kompetensbevis får utöva yrket. Där ingår exempelvis både läkare, psykoterapeuter och psykologer. Socialstyrelsen har bedömt att det med hänsyn till patientsäkerheten finns ett behov av att införa legitimation även för kuratorer verksamma inom hälso- och sjukvård, något som Akademikerförbundet SSR länge förespråkat.

Vidareutbildning 

2013 tillsatte dåvarande socialminister Göran Hägglund en utredning om behovet av en legitimation för kuratorer. I april 2014 presenterade Socialstyrelsen ett förslag om att införa en legitimationsgrundande vidareutbildning i socialt arbete på en termin (30 högskolepoäng), som ska leda till examen som hälso- och sjukvårdskurator.

När EU moderniserar yrkeskvalificeringsdirektivet i januari 2016 får EU-länder inte längre reglera yrken själva utan att detta också ska godkännas på EU-nivå. Akademikerförbundet SSR har därför drivit på för att den svenska regeringen ska klargöra frågan om legitimation innan de nya bestämmelserna börjar gälla. Men nu meddelar regeringen att den inte kommer att hinna presentera något förslag före det nya året.

"Politiskt stöd"

– Regeringen anser att det material som Socialstyrelsen presenterat inte räcker som underlag för att skicka ut förslaget på remiss. Det krävs en intern utredning. De har också vissa problem med yrkets gränsdragningar. Men det anser vi är saker som går att lösa, säger Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.

Hon ser ändå positivt på möjligheterna att till en reglering av kuratorsyrket efter januari nästa år.

– Det är klart att det hade varit enklare om man hade kunnat få igenom detta innan man måste gå genom EU. Men det finns ett stort politiskt stöd för detta. Både borgerliga och socialdemokratiska regeringar har signalerat att detta är en fråga man vill lösa, säger Ursula Berge.

Främjar rörligheten

Yrkeskvalifikationsdirektivet syftar till att främja rörligheten på den europeiska arbetsmarknaden. Direktivet ger riktlinjer för hur man erkänner utbildning och arbetserfarenhet förvärvad i ett land så att den yrkesverksamma kan få behörighet att arbeta även i andra EU-länder. Det innebär till exempel att en sjuksköterska eller en psykolog utbildad i ett EU-land inte ska behöva göra om sin utbildning i ett annat land inom unionen.

Ylva Mossing