Lön i fokus i avtalsrörelsen

Arbete och utveckling måste ge resultat i högre lön. Det menar Akademikerförbundet SSR, där förbundsstyrelsen nu har stakat ut riktningen i avtalsrörelsen.

I början av veckan samlades Akademikerförbundet SSR:s förbundsstyrelse till överläggning inför årets avtalsrörelse. Hur lönerna sätts och utvecklas över tid i kommuner och landsting är en av de högst prioriterade frågorna.

Inför det nuvarande fyraåriga avtalet, som löper ut i mars, kom parterna överens om ett utvecklingsarbete för lönebildningen inom kommuner och landsting. Det handlar bland annat om att göra löneanalyser inom och mellan grupper och bedöma behovet av löneökningar och hur lönestrukturerna behöver förändras. Det arbetet måste fortsätta om kommuner och landsting ska kunna tävla med statliga och privata aktörer om arbetskraften, enligt Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR. Det behövs en långsiktig plan, menar han.

– Personalomsättningen bland våra medlemmar är flera gånger högre än vad den borde vara. Inom en grupp låg omsättningen på 40 procent på några år, det är helt galet. Den erfarenhetsrotationen kostar flera miljarder. För att stadga upp tappet hyr arbetsgivaren in konsulter, och notan för dem är två tre gånger högre än lönen för den enskilde medlemmen. Så pengar finns, de är bara felsatsade, säger Markus Furuberg.

Lönespridning i kommun och landsting är också en central del av avtalsrörelsen.

– Det skiljer några få tusenlappar mellan helt nyutexade personer och anställda som har flera års kvalitativ erfarenhet och vidareutbildningar. Hela avtalet bygger på att anställda ska kunna påverka sin lön genom sitt arbete och arbetsresultat. Det är högst rimligt att de ska kunna dubbla sin lön under sin tid i yrket, säger Markus Furuberg.

I förra veckan hade Akademikerförbundet SSR och fackförbundet Vision ett möte med Sveriges kommuner och landsting, SKL, och arbetsgivarförbundet Pacta. Parterna är överens om att den lokala lönebildningen är en prioriterad fråga. Även arbetsmiljön är viktig. Där har parterna sedan tidigare kommit överens om en avsiktsförklaring för friskare arbetsplatser. Nu gäller det att bryta ner den i konkreta åtgärder. Enligt Markus Furuberg är arbetstidsregleringen, alltså möjligheten för anställda att påverka sina arbetstider, en viktig del i avtalsrörelsen.

– Många av våra medlemmar jobbar på tok för mycket genom att flexsystem överutnyttjas och att jour och beredskap används i för stor utsträckning. Det gör att personalen inte får den återhämtning som den behöver, vilket resulterar i för höga sjuktal. Den utvecklingen måste vi bryta, säger Markus Furuberg.

Förbundsstyrelsen arbetar nu med att fastställa sina yrkanden, som ska lämnas över till SKL senare i december.

Läs mer om avtalsrörelsen

Parterna gör sig redo

Så ska parterna stoppa sjukskrivningarna

Avtal klart med Svenska kyrkan