Löneskillnaderna minskar – om än långsamt

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskar, men det går i snigelfart. Förra året var löneskillnaden 13,2 procent, en minskning med ynka 0,2 procentenheter från året innan.

Den största delen av löneskillnaden mellan män och kvinnor kan förklaras av att de arbetar i olika yrken, visar en ny rapport från Medlingsinstitutet. Bland de 20 yrken som hade de högsta grundlönerna 2013 var bara ett dominerat av kvinnor. Av de 20 yrken som hade lägst löneläge var 15 dominerade av kvinnor. De yrken där minst 60 procent av utövarna är kvinnor har oftare ett sämre löneläge, än yrken där minst 60 procent av utövarna är män. 

Och även om löneskillnaderna minskar går det långsamt. Tar man hänsyn till ålder, yrke, utbildning, arbetstid och i vilken sektor man arbetar uppgår nu den oförklarade löneskillnaden till 5,0 procent. Det är en minskning med 0,8 procentenheter jämfört med 2013. 

Markus Furuberg är förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR och tycker att det går alldeles för långsamt på jämställdhetsområdet.

– Det här börjar likna en tryckkokare. Vi måste förändra i snabbare takt,  säger han.

– Arbetsmarknadens parter lyckas uppenbarligen inte leverera lösningar som minskar lönegapet mellan kvinnor och män. Vi står på var sin sida och håller monolog. Medlingsinstitutet har i uppdrag att främja dialogen mellan facken och arbetsgivarna, den uppgiften måste de börja ta på allvar.

Könssegregeringen minskar

Varför utjämnas då löneskillnaderna? Enligt rapporten beror det framför allt på att arbetsmarknaden blir mindre könssegregerad. Fler kvinnor återfinns i mansdominerade yrken och fler män i kvinnodominerade, det kan förklara ungefär 60–70 procent av utjämningen. Resten kan förklaras av att kvinnor har haft en bättre löneökning än män.

– Visst är det bra att man får en jämnare könsbalans i flera yrkesgrupper. Men man måste verkligen se till att de komplicerade och kvalificerade yrken som framför allt utförs av kvinnor värderas högre. Det gäller många av de yrkesgrupper som vi representerar inom Akademikerförbundet SSR, säger Markus Furuberg.

Medlingsinstitutet har också fått i uppdrag av regeringen att granska kollektivavtalen ur jämställdhetssynpunkt. Det visade sig att kollektivavtalen har krav på saklighet i lönesättningen.

– Men att de centrala avtalen innehåller många bestämmelser för att motverka osakliga skillnader mellan kvinnor och män innebär inte att parterna kan slå sig till ro. I takt med att allt mer av avtalens innehåll bestäms på lokal nivå blir riktlinjerna i de centrala avtalen viktigare, säger Claes Stråth. 

Markus Furuberg håller med om att parterna inte kan slå sig till ro.

– Tvärtom behöver vi få till en mycket bättre dialog kring just likabehandling. Annars behöver vi en skarpare diskrimineringslagstiftning som tvingar arbetsmarknadens parter att ta ansvar för att inte kvinnor diskrimineras, säger han. 

Läs rapporten

Här kan du själv läsa rapporten "Löneskillnader mellan kvinnor och män 2014".