Majoriteten av fattiga barn har utländsk bakgrund

– Vi ser en tydligt ökande klyfta mellan barn till utlandsfödda föräldrar och barn till svenskfödda föräldrar. Och det är en klyfta vi inte sett tidigare, säger Björn Gustafsson, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, som tillsammans med docent Torun Österberg undersökt barnfattigdom i relation till invandring.

Fattigdomstalen för barn till föräldrar födda i Sverige har legat stadigt sedan 80-talet. Men för barn födda till utlandsfödda föräldrar har de ökat markant. Och särskilt för dem vars föräldrar har kortare utbildning. 

För ett barn fött i Sverige till utlandsfödda föräldrar med kort utbildning är sannolikheten för att leva i fattigdom mer än 50 procent. För barn med föräldrar födda i Irak, Somalia eller Syrien är siffrorna ännu högre – mellan 70 och 80 procent. Detta kan jämföras med 22 procent för barn med svenskfödda föräldrar med gymnasieutbildning.

Svårt hitta jobb

Forskarna pekar på en rad orsaker till inkomstklyftorna. Invandringen till Sverige har inte bara ökat sedan 80-talet, utan har också ändrat karaktär, säger Björn Gustafsson.

– Tidigare kom de flesta från Finland. Nu handlar det i större utsträckning om mer avlägsna länder med lägre utbildningsnivå. Och för de som har en utbildning kan det vara svårare att översätta den till den svenska verkligheten, säger han.

Den främsta orsaken som forskarna ser är svårigheten för de nyanlända att hitta jobb i Sverige. För dessa familjer utgör barnbidrag och försörjningsstöd en större andel av inkomsten. Men medan förvärvsarbetandes inkomster har ökat har värdet av bidragen inte ökat i samma takt, vilket ökar klyftorna.

För barn till föräldrar med högre utbildning ser det ljusare ut, även om det också där finns skillnader mellan utlandsfödda och svenskfödda. Av barnen till utlandsfödda föräldrar med minst tre års eftergymnasial utbildning levde 20 procent i fattigdom. Hade barnen svenskfödda föräldrar med motsvarande utbildningsnivå handlade det bara om 2 procent – en siffra som legat stadigt sedan 80-talet.

Utbildning och integration

Siffrorna i studien baseras på statistik från Statistiska Centralbyrån över toppen och botten av inkomstfördelningen under tre tidsperioder: 1983–85, 1995–97 samt 2008–2010. Men Björn Gustafsson ser ingen anledning att tro att mönstren för de invandrargrupper som anlänt efter 2010 skulle se annorlunda ut. Och det väcker en viss oro, menar han. Av de 163 000 som sökte asyl i Sverige 2015 var syrier och irakier bland de största grupperna.

Forskarna hoppas att resultaten av studien ska bidra till att lyfta frågan om både utbildning och integration sett ur ett barnperspektiv.  

– Utbildning och integration av invandrade föräldrar på arbetsmarknaden är av största vikt för att kunna minska barnfattigdomen, säger Björn Gustafsson.