Maktstrukturer försvårar nyanländas etablering

Samspelet mellan maktstrukturer som klass, kön och etnicitet gör skillnaderna på arbetsmarknaden och i arbetslivet större, visar en ny rapport från LO. Med allt högre arbetslöshet höjs kraven även inom arbeten med annars låga utbildningskrav.

Utrikes födda som har varit i Sverige i under tio år har den högsta arbetslösheten, den lägsta sysselsättningsgraden och de mest osäkra anställningarna. Det visar rapporten ”I skuggan av hög arbetslöshet – Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering”, som LO tagit fram inom ramen för projektet Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik. Klass- och könsskillnaderna är stora, oavsett födelseland.

– Det mesta pekar på att arbetsgivarna, när arbetslösheten är hög, höjer kraven på arbetskraften och att det riskerar att drabba nyanlända hårt. Dessutom verkar arbetsgivare föredra att anställa dem som har längre utbildning, även om utbildningskraven i arbetet är låga. De enkla jobben har inte försvunnit från svensk arbetsmarknad, utan matchningen fungerar sämre, säger LO-utredaren Ulrika Vedin i ett pressmeddelande.

När man tittar på etableringsproblem kan man därför inte enbart fokusera på etnicitet utan också till klass- och könsstrukturer och hur de i samspel påverkar en persons etableringsmöjligheter, menar Ulrika Vedin.

För att bemöta problemen föreslår LO bland annat förbättrad svenskundervisning för invandrare, ett kunskapslyft både för att öka gymnasiekompetensen och förenkla valideringsprocessen, samt en kunskapssatsning för att motverka fördomar och rasism.