Man måste ju samverka så in i helvete!

Politikerna vill ha strängare straff och hårdare tag. Men brottsförebyggande arbete handlar om mycket mer än så. Denna vecka gästas Socialtjänstpodden av Brottsförebyggande rådet.

Lag och ordning, strängare straff och hårdare tag var en stor del av valdebatten i år. Samtidigt har bla Akademikerförbundet SSR tillsammans med Polisförbundet lyft att det snarare behöver satsas mer på att förebygga brott. Den myndighet som är experter på det är Brå – brottsförebyggande rådet. Där arbetar Karin Svanberg och Linda Lindblom som är veckans gäster i Socialtjänstpodden.

Brå är en myndighet som verkar för att minska brottslighet och öka tryggheten i samhället. De gör det genom att ta fram fakta och kunskap om brottslighet i Sverige och brottsförebyggande arbete. 

– Väldigt grovt kan man säga att vi idag slåss och snor mindre och luras mer säger Karin i podden. 

Brå gör numera varje år en årsrapport om det brottsförebyggande arbetet som inkluderar alla nivåer i samhället, även kommunerna som inte har något uttalat brottsförebyggande uppdrag. De flesta kommuner har en tjänst där brottsförebyggande arbete ingår till viss del men hur mycket beror på hur mycket frågorna prioriteras bland andra frågor som kommunen inte heller har ett uttalat ansvar för.

Behöver göras mer

Linda betonar att kommunerna redan idag är skyldiga att arbeta förebyggande och uppsökande enligt Socialtjänstlagen men att det behöver göras mycket mer. Brå anser att det brottsförebyggande arbetet behöver bedrivas mer kunskapsbaserat och mer i samverkan mellan myndigheter, kommun och det civila samhället. 

Vad betyder det då att arbeta kunskapsbaserat? Jo säger Karin det innebär att man först och främst måste ta reda på vilka problem som finns i kommunen. För det finns inga generella insatser som fungerar överallt. Insatserna måste var anpassade efter både de lokala problemen och de lokala resurserna. Orsakerna till problemen måste man också analysera betonar Linda. Nästa steg är att hitta insatser som det finns någon form av stöd för att de fungerar för just det problem man identifierat fortsätter Karin. Parallellt med att man gör olika insatser måste de också utvärderas och för att göra det går det att söka pengar från Brå, särskilt om det är något nydanande och innovativt.

Brå ser i sin rapport att kommunerna blivit bättre och bättre på att samverka externt med andra myndigheter och aktörer men samverkan inom kommunen, som mellan socialtjänst, skola, stadsbyggnad, kultur och fritid, fungerar fortfarande väldigt dåligt på många håll. Särskilt i samhällsplaneringen. Samverkan externt och internt måste också ske på ett väldigt djupt plan redan från att formulera problemen. Karin citerar en representant från en kommun som insett att ”ni säger att man ska samverka men man måste ju samverka så in i helvete!”. Det är samverkan på riktigt som gör skillnad – inte att olika aktörer dricker kaffe ihop.

Polisens ansvar

Polisen är den myndighet som har ansvaret för det brottsförebyggande arbetet. På många håll finns det kommunpoliser och områdespoliser som ansvarar för det brottsförebyggande arbetet lokalt. Länsstyrelserna har sedan 2017 ansvar för att samordna det brottsförebyggande arbetet regionalt och det är hit som man som kommun först och främst ska vända sig om man vill ha stöd och hjälp att arbeta kunskapsbaserat. Linda och Karin håller med om att det behövs mer poliser på flera håll i landet men fler poliser löser inte allt. När det gäller till exempel brottslighet i trafiken så ger det mer effekt att andra aktörer samverkar för att minska fortkörning än att trafikpoliser står längs med vägarna.

I podden pratar vi också om det nya centret mot våldsbejakande extremism som finns inom myndigheten och samverkansarbetet i Malmö för att stoppa skjutningar mellan kriminella gäng.