Mänskliga rättigheter för socialtjänsten

I år är det 70 år sedan undertecknandet av FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De är grundläggande individuella rättigheter som gäller alla människor överallt som erkänner att alla människor är lika värda. Stater som undertecknat konventionen har en skyldighet att respektera, skydda och uppfylla mänskliga rättigheterna men även vi som bor i de staterna omfattas av samma skyldigheter.

Elis Envall har en lång erfarenhet av att arbeta med mänskliga rättigheter på Akademikerförbundet SSR och Socialstyrelsen men även internationellt inom International Federation of Social Workers. Han menar att det finns många myter om vad mänskliga rättigheter är och förtydligar att de inte är samma sak som demokrati eller svensk lagstiftning. 

Sverige är bra men vi behöver göra mer

FN följer med jämna mellanrum upp hur staterna uppfyller konventionen och inom det arbetet har inte socialtjänsten men däremot hälso- och sjukvården granskats särskilt. Då konstaterades att kunskapen om de mänskliga rättigheterna var för låg så väl inom statsförvaltningen som hos vårdpersonalen och det är svårt att uppfylla rättigheter man inte känner till. Sverige har även kritiserats för att vi inte arbetar tillräckligt med att förhindra mobbning, för häktning av barn och för att ensamkommande barn försvunnit.

Elis menar att Sverige som land måste göra mer både i form av att underteckna fler konventioner tex den om urfolksrättigheter och genom att utbilda olika yrkesgrupper mer om hur de ska arbeta för att uppfylla de mänskliga rättigheterna. Det är skillnad på att utgå ifrån människors behov som i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen och att arbeta rättighetsbaserat. Ett exempel på att socialtjänsten är ovan att arbeta rättighetsbaserat är hur människor utan uppehållsrätt, så kallade papperslösa, behandlas.

Elis tror att ett steg i rätt riktning är att barnkonventionen görs till svensk lag. Men för att svenska domstolar och myndigheter på allvar ska börja tillämpa barnkonventionen som den är krävs att Sverige undertecknar tilläggsprotokoll nummer tre vilket gör det möjligt för barn att överklaga till barnrättskommittén. Avslutningsvis konstaterar vi att även om Sverige är ett bra land för barn och vuxna att leva i så är mänskliga rättigheter ett annat perspektiv än det som finns i svensk lagstiftning som man behöver ha med sig som anställd i socialtjänsten.