Mellanchefen har fått nog!

För en vecka sedan var det en insändare i Dagens Nyheter från en högpresterande, hårt arbetande mellanchef i socialtjänsten som gett upp. Han beskriver hur hans mejlbox svämmar över när han tittar bort några minuter och hur hjärnan snurrar av rutiner, rekrytering, ärenden och delårsrapporter. Det är helt övermäktigt och hans hälsa tar stryk. 

Den här mellanchefsbilden delar han med många. Det är en pressad roll, en ohållbar roll.

Att söka stöd hos sin närmaste chef hjälper inte heller. Även om man kan få förståelse och det är bra att sortera tillsammans med någon, så finns pressen kvar. Både systemets press och den egna önskan om att prestera bra. I socialtjänsten är det dessutom inte en bagatell om något tappas bort. Verksamheten kräver kontroll och de administrativa systemen tränger sig på med kontroll och krav på allt mer uppföljning.

Plötsligt står det still

Mellanchefen i DN beskriver det som drabbar många idag, de som finns i statistiken om ökad psykisk ohälsa. När det går så långt att huvudet är alldeles fullt av tankar, stora och små, viktiga och oviktiga i ett surr. Så står det plötsligt still, det går inte att förstå det enklaste mejl eller man glömmer vart man är på väg och bara går där i korridoren eller på trottoaren.

Mellanchefen som arbetar verksamhetsnära och i människovårdanade yrken, vissa verksamheter dygnet runt eller med jour, känner ständigt ett ansvar och har svårt att koppla av. För några innebär också kontakten med politiker och media en ytterligare stress. Det finns en bristande dialog och ibland en misstro till verksamheterna. Utan dialog och utan ett gediget politiskt ansvar så blir det mellanchefen som hängs ut i media om det händer något. Det handlar inte om förutsättningarna för att klara uppdraget, utan om att man misslyckats med uppdraget.

Mellanchefen har också ett tungt ansvar för medarbetarnas hälsa och förutsättningar. För många handlar det om att skydda medarbetarna från allt för stor administrativ belastning, att försöka klara regler, dokumentation och uppföljning utan att detaljregleringen fullständigt dränker och tar över verksamheten.

Rädda mellanchefen!

För många mellanchefer är rekryteringen av personal en tuff och stor uppgift. Så som många offentliga organisationer fungerar idag så slutar inte bara chefer, utan även medarbetare. Välfärdens komplexa verksamheter borde vara bland de mest intressanta och attraktiva, men så är tyvärr inte situationen idag.

Tänk om det fanns lite mer tillit och lite mindre detaljstyrning, så mycket rimligare mellanchefens uppdrag skulle bli. Vi kan inte fortsätta köra slut på duktiga chefer i komplexa verksamheter. Vi måste ge rätt förutsättningar med rimligt antal medarbetare och rätt administrativt stöd. Annars är det fler drömchefer som går, och förlorar sin dröm att vara chef. Chefen i Dagens Nyheter ger också förslag på att förändra det sociala arbetet så att man får arbeta utifrån de sökandes behov och med aktiva insatser, inte bara utreda och kontrollera, följa rutiner och kriterier.

Rädda mellanchefen så räddar vi verksamheten!