Möt den nya styrelsen

Det blev en blandning av gamla rävar och nya förmågor när förbundet på söndagen röstade igenom valberedningens förslag till ny styrelsen. Heike Erkers blev omvald till förbundsordförande.

Efter ett enhälligt beslut – och till rungande applåder – blev Heike Erkers omvald till förbundsordförande. Carina Laurin Stensson blev omvald som förste vice ordförande och Evert Blohmé valdes till ny andre vice ordförande för förbundet. Valberedningens förslag på ledamöter röstades – för ovanlighetens skull – igenom till fullo. 

Medlemsspridningen i förbundet har varit en viktig faktor i valberedningens förslag till ny styrelse. Huvudfokus har varit att skapa en balans mellan erfarenhet och nyfikenhet samt vision och verkstad, att öka mångfalden samt skapa en större representativitet avseende utbildning och yrken.

Ordförande Heike Erkers 

I dagarna är det nu tre år (maj 2012) sedan jag valdes till förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. Ett uppdrag jag verkligen ser som hedersamt och viktigt. Både ur ett medlems- som medborgarperspektiv. Utmaningarna är många, kommer att så förbli. Vilket ställer höga krav på oss alla.

Min tid som facklig aktiv på olika nivåer inom Arbetsförmedlingen (1991-2009) samt vårt förbund, (2003-), ger mig den fackliga styrkan jag ser som så nödvändig. Inte sällan upplever jag just hur viktigt det är att värna de fackliga grundvärderingarna i en tid där inget kan tas för givet.

Att arbeta tillsammans med människor, se individen utifrån dess förutsättningar och möjligheter, är en del av mitt liv. För mig i fokus i yrken med inriktning på Rehabilitering. som Serviceinstruktör på Sahlgrenska Sjukhuset /Arbetskonsulent på Af/AMI. (1982–1994). Professions- och arbetsvillkor stod i fokus och gör så fortfarande.

I det fackliga uppdraget ligger att ställa krav. Krav på politiken, på arbetsgivaren och även på närmaste chef. Länge ställde jag mig frågan om hur det är att verka som chef och ledare i en politikerstyrd verksamhet. Valde därför, (2009-2012) att ta plats som avdelningschef på Arbetsförmedlingen. Att leva upp till det arbetsgivaransvar jag själv ställt väldigt höga krav på, är för mig en mycket viktig erfarenhet i mitt fackliga arbete.

I grunden bär jag med mig min beteendevetenskapliga utbildning, (1979–1982) men även min uppväxt i en familj präglad av mina föräldrars bakgrund. Många är ni som hört mina berättelser om skuld, utsatthet men även styrka och beslutsamhet och vikten av att göra sin röst hörd. Att som barn ha fått växa upp i en trygg, engagerad miljö, präglad av kulturskillnader stärker mig fortfarande. Det stärker mig i min tro om ett mångkulturellt, gott samhälle. Men även vikten av att se barnen, deras möjligheter och rättigheter! Har jag lyckats som förälder, ja det kan bara min son svar på. Men jag ser hans kliv i livet som ett bevis på detta.

Lever nu åter i Stockholm efter att under väldigt många år bott i Göteborg. Jag föddes i huvudstaden men blev vuxen i ”Götet”. Vi lever i ett avlångt land med olika förutsättningar. Från storstad till fäbod är för mig ytterligheterna i livet, med pensel och färg vilar jag när tid ges.

Tillsammans är vi starka! 

Förste vice ordförande Carina Laurin Stensson 

Jag är socionom med vidareutbildning inom HR. Min yrkeserfarenhet som socionom har jag framförallt inom förskola/skola där jag jobbat som kurator. Jag har även jobbat som lärare både i grundskolan och på gymnasiet och som journalist på en dagstidning. Är född och uppvuxen i Norrland men nu bosatt i Örebro.

Idag är jag Saco-samordnare i Örebro kommun, ett förtroendeuppdrag som jag fått av SACO-förbundens medlemmar. Jag har suttit en mandatperiod som 1:e vice ordförande i förbundet och tidigare som ledamot.

Rättvisefrågor, demokratifrågor och professionsfrågor är viktiga för mig men framför allt att företräda alla medlemmar på ett professionellt sätt oavsett profession eller var i landet man bor. Att se till helheten är viktigt. Att utveckla förbundets stöd till det lokala fackliga arbetet är också en viktig fråga för mig.

Att tänka nytt och utveckla det fackliga ledarskapet utifrån de grundfackliga värderingarna om allas lika värde och rättigheter, att kämpa för rättvisa löner och betydelsen av kollektivavtal är också ingredienser i min drivkraft för det fackliga arbetet.

Som förbund måste vi lyfta fram och se styrkan i mångfalden av professioner inom förbundet. Liksom att lyfta arbetsmiljöfrågorna i en tid då allt fler av våra medlemmar har en alltmer pressad arbetssituation.

Jag har också en vision om att vi ska vara det förbund som chefer väljer för att de delar förbundets värderingar. Det goda ledarskapet genererar goda medarbetare, vilket också genererar fler medlemmar.

Det är också med stolthet jag kan säga att jag tillhör ett förbund som aktivt har valt att avsätta en krona av medlemsavgiften per månad i en solidaritetsfond. En fond som kan göra skillnad för andra i världen.

Andre vice ordförande Evert Blohmé (nyval)

Jag är utbildad ekonom/ förvaltiningssocionom vid socialhögskolan i Lund. Jag har haft olika ekonom- och verksamhetscontroller befattningar sedan min examen 1986, varav merparten av tiden i Helsingborgs stad.

Jag har alltid varit fackligt intresserad och engagerad och har i princip alltid haft fackliga uppdrag på olika nivåer under hela min yrkesverksamma tid. Sedan 2006 har jag haft förmånen att vara invald och verka i förbundsstyrelsen. Detta är ett väldigt roligt och inspirerande uppdrag, där jag tillsammans med övriga ledamöter försöker forma och utveckla förbundets fackpolitik för våra medlemsgruppers bästa.

Innan jag blev invald i förbundsstyrelsen var jag under cirka 10 år ledamot i Yrkesrådet för ekonomer och samhällsvetare inom Akademikerförbundet SSR. Detta råd, plus ett antal andra nätverk inom förbundet, jobbade med professions och yrkesfrågor, vilket också är mina fackliga hjärtefrågor. Det är viktigt att vi i det traditionellt fackliga arbetet lyfter alla våra medlemsgruppers frågor utifrån ett samhällsvetarperspektiv, där vi alla tillsammas är kuggar i olika välfärduppgifter, oavsett om vi jobbar inom offentlig, privat eller ideell sektor.

Våra medlemmar ska känna sig sedda, hörda och förträdda av Akademikerförbundet SSR utifrån sina specifika yrkesfrågor. Tillsammans kan vi då forma ett starkt Samhällsvetarförbund, vilket också är det jag vill fortsätta att arbeta för.

Styrelseledamöter

 

Emöke Bokor (nyval)

Innan 10 års ålder var Transsylvanien och idag är Torsås kommun mitt hem. Jag tog examen i Socialpsykologi vid Högskolan i Skövde och Fil.mag. i Lund. Det följdes av ett års språkstudier utomlands, där jag träffade Glanshammarkillen, sedermera make och far till våra två flickor.

Yrkeskarriären startade inom socialtjänsten med försörjningsstöd, samtidigt som jag började studera, för att 2011 ta Socionomexamen. Då hade jag hunnit arbeta med ett förebyggande ungdomsprojekt bl.a. inom ANTD och fortsatt vidare till socialtjänstens olika områden såsom barn- och familj samt missbruk. Sedan 2012 får jag enskilda uppdrag på Linnéuniversitetets socionomutbildning. Jag har under förra mandatperioden också suttit i Kommunfullmäktige.

Det fackliga engagemanget började 2004 i Torsås lokalförening, samtidigt som jag började som kommunens enda skolkurator på sju skolor (idag är vi 3,25 tjänster). I lokalföreningen är den längsta erfarenheten som ordförande, sedan som skyddsombud och löneförhandlare.

År 2011 blev jag invald i Kalmar regionförenings styrelse och till regionordförande. Mina hjärtefrågor är: Kopplingen forskning och arbetsliv. För att i större utsträckning kunna höja status och lön för våra medlemmar bör de i sin yrkesutövning ha ett löpande samarbete med forskning och universitet, för utbyte i form av utvecklingsprojekt och specialiseringar.

Avtal mellan universitet och arbetsgivare bör tecknas. Fackens roll på universitetet måste stärkas och samarbete med studentföreningar bör utökas. Det är viktigt att driva förutsättningar för utlandsfödda att komma in på arbetsmarknaden, med fokus på ensamstående mammor.

Vårt samhällsvetarförbund växer, vilket kan orsaka växtvärk. Det är viktigt att lära av historien och förebygga risker för utbrytning, genom att uppmärksamma och representera alla våra yrkesgrupper. ASSR ska fortsätta som proaktivt, nyfiket med gräsrötterna, lokal- och regionföreningarna som viktiga vägvisare av behov för fackpolitisk dagordning.

Anne-Lie Bygdén

Jag verkar och bor i Lycksele, staden i Lappland. 1996 tog jag min examen som socionom och jobbade sedan inom socialtjänsten några år. Jag började som skolkurator på gymnasieskolan i Lycksele 2003. Sedan 2012 är jag kurator inom hälso- och sjukvården. Nu har jag min tjänst på Lycksele Lasarett inom den somatiska vården.

Jag började min fackliga bana som lokal facklig förhandlare/skyddsombud 2003. Jag har även haft lokalfackliga uppdrag som styrelseledamot, suttit i lönedelegationen, haft ansvar för den interna informationen till medlemmarna mm.

Jag har varit aktiv i regionföreningen Västerbotten, suttit i styrelsen och även varit ordförande. Under förra kongressen 2012 blev jag invald i Förbundsstyrelsen där jag nu suttit en mandatperiod. Sedan våren 2014 är jag invald som ledamot i Västerbottens läns landstings lokalförenings styrelse.

Min drivkraft är ett starkt samhällsengagemang med utgångspunkt i Välfärdsfrågorna. Jag upplever att mitt fackliga engagemang tillsammans med mitt arbete ger mig möjlighet att försöka göra skillnad. Jag tycker att den etiska förankringen och de etiska perspektiven är viktiga, både i mina förtroendeuppdrag och i min profession.

Det är viktigt för framtidens samhälle att ansvar för människan uppvärderas. Våra medlemsgrupper möter människor i alla åldrar och alla livssituationer. Det är viktigt att vi har fortsatt fokus på arbetsmiljö och villkor för att ge dem förutsättningar att utföra ett etiskt förankrat och professionellt arbete oavsett på vilken nivå och var i välfärdsamhället de verkar.

Jag är stolt över att tillhöra ett förbund som lyft den fackliga kampen till att också ha ett brukarperspektiv och solidariskt jobba över nationsgränserna med de grundfackliga värderingarna. Vårt samhällspolitiska engagemang ute i landet lokalt, regionalt och centralt, liksom utanför landets gränser, gör skillnad.

Chris Christensen

Jag bor i Tygelsjö och är gift med Ann-Christin. Tillsammans har vi en tonårsdotter. Jag är förvaltningssocionom och tog examen 1978 i Lund. Jag har en brokig bakgrund, med anställningar både i den offentliga och privata sektorn, men den röda tråden har varit arbete med människor.

Jag började min gärning inom individ- och familjeomsorgen i Malmö. Sedan har vägen gått över fackliga uppdrag till olika chefstjänster inom omsorg/ hälso- och sjukvård. Idag arbetar jag som verksamhetschef för Provita AB, ett företag i Nytida-koncernen, som arbetar med beroendeproblematik enligt 12-stegs principen.

Jag är uppväxt i ett fackligt hem och gick med i förbundet redan under studietiden. Kort efter inträdet på arbetsmarknaden började jag intressera mig för fackliga frågor, vilket under åren lett till olika uppdrag i förbundet på olika nivåer. Se nedan.

• Facklig sekreterare på heltid i Malmö för Akademikerförbundet SSR, 1989 – 1993. • Ledamot av valberedningen för Akademikerförbundet SSR, 1993 – 2009.

• Diverse lokal- och regionalfackliga uppdrag under åren 1986 – 2004, (ordförande arbetsplatsförening, ledamot regionföreningens styrelse, lokal valberedning m m).

• Ledamot av FS sedan kongressen 2012.

Jag tror på kollektivets styrka och brinner för alla våra medlemmar som arbetar inom privat/ ideell sektor. Är också intresserad av de arbetsmiljöfrågor som uppstår med ny teknik, ständigt uppkopplad, flytande gränsen mellan arbete och fritid och den påverkan detta får på oss människor.

Jenny Ek

Jag bor på landet i Bollebygds kommun mellan Borås och Alingsås och pendlar till arbetet som socialsekreterare ekonomiskt bistånd på socialförvaltningen i Alingsås.

Jag är socionom och utbildade mig på socialhögskolan i Lund. Arbetat som socialsekreterare och 1:e socialsekreterare med myndighetsutövning inom ekonomiskt bistånd, barnavård och då företrädesvis med placeringar och en mindre del med missbruk och vuxna.

Jag har arbetat som tillståndshandläggare med serveringstillstånd och tillsynsarbete utifrån lagstiftningen inom alkohol, tobak och receptfria läkemedel. Även prövat att arbeta som enhetschef för särskilda boenden inom LSS. Jag trivs bra med att arbeta med myndighetsutövning och ser fram emot att statusen höjs i enlighet med arbetets svårighetsgrad.

Mitt första fackliga uppdrag fick jag när min arbetsgrupp valde mig till skyddsombud, därefter valdes jag till lokal ordförande för Borås stad. Vi var ett härligt gäng i styrelsen, vi positionerade oss och fick till en tydlig och bra dialog med arbetsgivaren.

Ju mer vi syntes desto mer kallade såväl arbetsgivare som medlemmar på oss. Detta resulterade i att jag fick börja arbeta fackligt på halvtid i Borås. Tillsammans med andra lokalföreningar i området startade vi upp regionföreningen, som då var vilande.

På förra kongressen 2012 blev jag invald i förbundsstyrelsen och jag uppgav då att viktiga frågor för mig är arbetsmiljö och arbetsvillkor. Fortfarande viktiga frågor, men arbetsvillkor och profession hör ihop. Mår man bra på jobbet, kan man också leverera med kvalité. Arbetsgivarens förväntningar ska speglas i lönen.

Niklas Eldholm

Mitt namn är Niklas Eldholm och jag ska fylla 46 år i år. Jag bor i Örebro tillsammans med min familj (fru och ett barn på 17 år). Jag är utbildad socionom sedan 1999 och jobbar inom kriminalvården där jag har en grundtjänst som frivårdsinspektör. På frivården jobbade jag med elektronisk övervakning.

Mitt fackliga engagemang började ganska snart efter att jag fick min anställning på frivården, där jag inom kort blev vald till lokalfackligt ombud. Uppdraget som ombud tycker jag har varit väldigt roligt och utvecklande.

Efter ett par år som lokalt ombud så gjorde kriminalvården en omorganisations där jag blev vald till regionalordförande för Saco-S kriminalvården region mitt. Efter ytterligare några år så fick jag förfrågan från Akademikerförbundet SSR om jag skulle vilja ha ett heltidsfackligt uppdrag för Saco-S inom kriminalvården, vilket jag tackade ja till och har nu gjort det i snart sju år, vilket jag fortfarande tycker är roligt och berikande.

Jag har även varit aktiv i akademikerförbundet SSR region förening i Örebro län, där jag varit styrelseledamot i två år. Vid kongressen 2009 så blev jag invald i förbundsstyrelsen och vid kongressen 2012 blev jag omvald. Att vara ledamot i styrelsen är nog det roligaste uppdraget jag har gjort, tycker att det är väldigt ansvarsfullt och viktigt samt att inte förringa, väldigt roligt.

Jag har den senaste mandatperioden varit den som representerat statlig sektor i styrelsen och det uppdraget tar jag på största allvar, då den statligasektorn är cirka 20 procent av alla yrkesverksamma medlemmar. Förutom att representera staten vill jag fortsätta jobba med frågan om vikten av kollektivavtal där vi måste påminna allmänheten om dess vikt på den svenska arbetsmarknaden.

Ytterligare en viktig fråga som jag anser ska prioriteras högst är jämställda löner främst i förhållande till kvinnligt/manligt dominerade yrkesområden.

Beatrice Högå (nyval)

Jag bor för närvarande i Karlstad och är född och uppvuxen i Värmland. Min utbildningsbakgrund är en politices magisterexamen med statsvetenskap som huvudämne samt en magisterexamen i projektledning och därtill olika kurser, till exempel kriminologi.

Mitt huvudsakliga engagemang har varit inom den studentpolitiska världen där jag också varit heltidsarvoderad i 3 år, bland annat som ordförande för Sveriges förenade studentkårer. Utöver detta har jag varit aktiv inom tjejjoursrörelsen och i andra forum där feministiska frågor har varit på agendan.

Mitt fackliga engagemang inom SSR startade i januari 2013 som styrelseledamot i Regionföreningen Värmland, där jag idag är ordförande. Jag arbetar sedan 2011 som verksamhetsutvecklare på Brottsförebyggande Centrum i Värmland, en idéburen organisation med fokus på trygghetsfrågor och (brotts)förebyggande arbete där även mångfalds- och diskrimineringsfrågor ingår.

Mina arbetsuppgifter sträcker sig från strategisk verksamhetsutveckling till projektledning av större konferenser. Jag föreläser även om till exempel ungdomars internetvanor kopplat till sexualitetsfrågor samt maskulinitet och våld.

Hela min yrkesverksamma tid har jag på olika sätt arbetat inom idéburen sektor. Som samhällsvetare och med socialpolitiskt intresse så ligger förbundets frågor mig nära. I min egen profession anser jag det viktigt att förbundet kan agera röst för att värna de generiska kompetenser samhällsvetare besitter; de är rörliga och oerhört användbara på dagens arbetsmarknad. Det är betydelsefullt att man i förbundets alla nivåer ser vikten av, och bidrar till, en stark solidaritet mellan medlemsgrupperna – då merparten av oss på något sätt arbetar inom frågor kopplat till välfärden.

Att återkommande lyfta fram just detta som den minsta gemensamma nämnaren tror jag är en framgångsfaktor för att förbundet ska kunna vara det ledande samhällsvetarförbundet i bred bemärkelse. På central nivå är detta som jag ser det nödvändigt för att kunna påverka arbetsmarknaden och politiken i en för förbundet angelägen riktning.

Mikael Kjelleros Endrell (nyval)

Jag heter Mikael Kjelleros Endrell, är 30 år och bor med min fru och lilla dotter i Eskilstuna kommun. Jag har en statsvetenskaplig utbildning och har därutöver studerat språk, franska och ryska för att nämna några.

Idag jobbar jag som kommunsekreterare, projektledare och EU-samordnare i Nykvarns kommun med ansvar för den politiska ärendeprocessen. Tidigare har jag jobbat i Eskilstuna och Flens kommun med liknande arbetsuppgifter.

Har tidigare erfarenheter från fackligt arbete som ordförande tillika huvudskyddsombud i Flens kommuns lokalförening. På regionala planet har jag varit ordförande för Södermanlands regionförening under ett år och idag är jag ordförande för Stockholm Södras regionförening sedan hösten 2014.

Det som engagerar mig är att få vara med och stärka fackens roll och ställning på arbetsmarknaden både när det gäller en hållbar arbetsmiljö och lönespridning bland våra medlemmar. En annan fråga som engagerar mig är den orimliga arbetsbelastningen för socialsekreterare runt om i Sverige. Jag vill också vara med och skapa fler nätverk för olika professioner bland våra medlemmar, liksom ekonomer, statsvetare och personalvetare.

Sist men inte minst engagerar jag mig för internationella frågor, tycker det är viktigt att som föregångsland inom fackliga frågor kunna bistå med hjälp i form av erfarenhet och kunskap till andra länder för att arbetare internationellt ska få bättre arbetsförhållanden.

Alexander Ramsing

Jag är socionom och jobbar tillvardags som socialsekreterare och gruppledare med barn-, familj- och missbruksfrågor i Lessebo kommun. Bor gör jag i Nybro och mesta delen av min fritid lägger jag på resor som är mitt största intresse.

Jag har tidigare haft uppdrag som bland annat lokalfackligt ombud, skyddsombud, löneförhandlare och ordförande för regionföreningen i Kronoberg. Sedan jag för två år sedan blev gruppledare har jag inte något lokalfackligt uppdrag, då jag sitter med i ledningsgruppen för Individ- och familjeomsorgen. Jag har haft uppdrag i förbundsstyrelsen under två mandatperioder.

Mina erfarenheter att jobba i en liten kommun där man som tjänsteman kan vara helt själv inom ett visst kompetensområde tar jag självklart med mig till arbetet i Förbundsstyrelsen. Jag tror att erfarenheten från den lilla kommunen många gånger kan jämföras med hur medlemmar har det både inom den kommunala, statliga, landstings och privata sidan med små enheter och en svag facklig lokal förankring. Det är viktigt idag och kommer i framtiden att vara viktigt. Att vi som förbund står upp för att stärka kollektivavtalets roll och att alla medlemmar upplever att förbundet står bakom och ger stöd oavsett vem man än är som medlem.

Ett arbete där jag ser att kommande förbundsstyrelse måste jobba vidare med är regionföreningarnas roll. Mycket har skett under denna mandatperiod, som styrelseutbildningar och att vi har tagit fram riktlinjer för förbundsstyrelsen om vårt kontaktuppdrag mot regionföreningarna, men det återstår arbete innan alla medlemmar vet vad en regionförening gör.

En annan av de stora utmaningar som Akademikerförbundet SSR stor inför under kommande mandatperiod, är att vara att på allvar bli ett samhällsvetarförbund. Att jobba med viktiga samhällsfrågor brett är viktigt och jag har nu under senaste mandatperiod framfört att migrationsfrågan i stort är ett sådant område där alla våra medlemmar berörs och är stolt över årets kongresstema, Öppet Sverige.

Marie Stenmark

Jag är 37 år, född och uppvuxen i Sundsvall. I mina yngre dagar flyttade jag runt en del, utifrån arbete och studier, men bor sedan cirka 10 år åter i Sundsvall.

Jag har läst psykologi ett år i Halmstad och läste därefter till Socionom i Malmö. Jag gjorde min praktik på Råby ungdomshem, på LSU-avdelningen. Efter praktiken arbetade jag som timvikarie på Råby. Under min sista termin på socionomprogrammet arbetade jag parallellt 75 procent som behandlingsassistent. Sommaren 2004 övergick jag till att arbeta som samordnare för två LSU-avdelningar.

Hösten 2005 flyttade jag tillbaka till Sundsvall och började arbeta som utredande socialsekreterare på ungdomsstöd, socialtjänsten. Efter ungefär ett år omvandlades tjänsten och jag hade efter detta uteslutande ansvar för placerade ungdomar.

I december 2011 och fram till juni 2012 vikarierade jag som områdeschef för enheten ungdomsstöd. Mellan juni 2012 och februari 2013 arbetade jag halvtid som socialsekreterare och halvtid som områdeschef. Sedan september 2013 arbetar jag som enhetschef inom socialtjänstens myndighetsutövning för en enhet som heter Stödinsatser vuxna och LSS.

Våren 2006 blev jag invald i Akademikerförbundet SSR:s lokalförening i Sundsvalls kommun, året efter valdes jag till ordförande. Jag valde att kliva av från ordförandeposten 2011 då jag vikarierade som områdeschef.

2008 blev jag ordförande i Regionföreningen i Västernorrland och var det fram till förra kongressen 2012 då jag valdes in i Förbundsstyrelsen. Mina fackliga hjärtefrågor är framförallt diskrimineringsfrågor, men även chefsfrågor, både utifrån medarbetarperspektiv och chefers arbetsmiljö.