Mycket att vinna på mer förebyggande socialt arbete i Norden

Idag ligger fokus i flera av våra länder på att ungdomskriminalitet ska bemötas med fler poliser och hårdare straff. Familjers sociala problem individualiseras och medikaliseras. Det stora behovet av sociala investeringar däremot lyfts sällan fram och hur mycket det finns att vinna på ett ökat erfarenhetsutbyte över gränserna. Det skriver sex företrädare för Nordens Socionomförbunds Samarbetskommitté i Upsala Nya Tidning.

De senaste åren har vi fått höra om hur fler och fler danska kommuner börjar arbeta enligt Sverigemodellen, en modell som märkligt nog är helt okänd i Sverige. Modellen uppstod när kommunen Herning besökte Borås och inspirerades av deras arbete med tidiga insatser i öppenvård, placeringar i familjehem istället för på institutioner, fler kuratorer i skolorna och färre antal ärenden än vad som var vanligt i danska kommuner. Nu sprider sig arbetet vidare över Danmark under namnet ”Sociala investeringsmodeller”. Tidiga insatser och intensivt arbete med såväl barn och unga som med arbetslösa ses som en investering för att samhället inte ska få högre kostnader längre fram. Socialarbetare har fått mer tid till nära samarbete med den enskilde och det har blivit möjligt med täta uppföljningar och samordnade insatser från andra som hälso- och sjukvården.

Resultatet är fler personer i arbete och färre som behöver söka ekonomiskt bistånd. Det har i sig lett till besparingar av tvåsiffriga miljonbelopp i många kommuner, pengar som kan återinvesteras i det sociala arbetet. Följden har blivit färre omhändertaganden av barn och unga. Istället har fler barn fått hjälp genom öppenvårdsinsatser där familj och nätverk involveras. Det nya arbetssättet har också givit ett mer positivt samarbete mellan socialarbetare och medborgare. Färre brukare klagar på socialtjänstens beslut och arbetstrivseln har ökat hos socialarbetarna. När hela kommunen involveras och samarbetar runt att skapa bättre förutsättningar för barn och unga ger det också positiva effekter i många led.

Vi vill lyfta fram Island som aktivt söker kunskap och inspiration från övriga Norden och andra länder. För ett enskilt land kan det vara svårt att på egen hand utveckla allt socialt arbete. Därför är det glädjande att Nordiska ministerrådet har utsett Arni Pall Arnasson, tidigare isländsk socialminister, till att genomföra en strategisk genomlysning av det nordiska samarbetet på det sociala området. Målsättningen är ”att utveckla och stärka samarbetet på det sociala området på ett sätt som är anpassat till ländernas behov och aktuella problemställningar samt så att det leder till konkreta resultat”. Nordens Socionomförbunds Samarbetskommitté (NSSK) kommer att följa och bidra till genomlysningen. Vi är professions- och fackförbund för socionomer och socialarbetare som lär och inspireras mycket av varandra.

Ett exempel är Norge. Forskare inom social barnavård lyfter ofta fram den norska barnevernslagen som en lag som sätter barnets rätt i fokus. Det norska stortinget har fattat beslut om att barnevernslagen ska vara en rättighetslag.  Barn och unga har därmed lagstadgad rätt till hjälp och stöd från barnevernet, som motsvarar den svenska sociala barn- och ungdomsvården. Samtidigt har barns och ungas rätt till delaktighet stärkts och lagen säger nu att barn och unga ska mötas av ”trygghet, kärlek och förståelse”.

De nordiska länderna borde samarbeta om mer än hälso- och sjukvård och äldre när det gäller social- och hälsopolitik. Låt den strategiska genomlysningen ge konkreta resultat i form av satsningar på samarbete och erfarenhetsutbyte när det gäller sociala investeringar.

Niels Christian Barkholt
Vice ordförande Dansk Socialrådgiverforening

Katherine Haugland Martinsen
Ordförande för socionomerna i Fellesorganisasjonen

Jacoba Jacobsen
Ordförande Socialradgevarafelag Föroya, Färöarna

Carina Laurin Stensson
Förste vice ordförande Akademikerförbundet SSR

María Rúnarsdottir
Ordförande Felagsradgjafafelag Islands

Minna Autere
Ledamot Talentia