Näthatet ett hot i sig

Näthat är samlingsbegreppet för de trakasserier, mobbning, hot, hat och kränkningar som förekommer på internet och i sociala medier. En del tycker det är lite otydligt var gränsen går, men grunden är att det som är olagligt ute på gatan också är olagligt i den digitala världen. Näthat är däremot ganska enkelt att göra anonymt.

Och näthat är definitivt inte bara en fråga som rör ungdomar. För den som via jobbet drabbas av hot och hat på nätet är det i allra högsta grad en fråga om arbetsmiljö. Men pratar vi på jobbet om stalkern som förstör nattsömnen med sina subtila kommentarer på Twitter eller anonyma meddelanden via Messenger?

Hatet ökar med användandet

Svenskarna gillar sociala medier och användningen ökar, det menar Internetstiftelsen i Sverige i sin årliga rapport. Ökningen gäller både antalet plattformar och tiden vi lägger ner. Facebook ökar i alla åldrar utom bland de under 16 år – där är det istället Instagram och Snapchat som gäller. Twitter rapporteras tappa användare. Organisationen Friends har i flera år gjort sin Nätrapport.

Undersökningen under 2017 visar bland annat att var tredje ung har blivit utsatt för kränkningar via nätet det senaste året, att 18 % av tjejerna har utsatts för sexuella trakasserier på nätet, medan pojkarnas siffror landar på 6 %. Bland 16-åringarna i enkäten vittnar hela 80 % att de sett vuxna bete sig illa på nätet.

Inläggen i sociala medier får ofta stor spridning och det är svårt att hitta den som ligger bakom hatet – många gånger sker det anonymt. Det kan också ta lång tid att få bort kränkande innehåll som rapporterats, många gånger eftersom information lagrats på utländska servrar.

Maktperspektiv och demokrati

Vi måste prata om maktperspektivet. Det näthat som breder ut sig är ett hot mot vår demokrati, men även mot rättsstaten i sin helhet. Våra folkvalda på alla nivåer får utstå mycket skit kopplat till sin politiska gärning, jag undrar många gånger hur de står ut och hur mycket de tar åt sig trots att de vet att de inte ska. Ju fler som skräms till tystnad, desto sämre demokrati och inflytande, men också försämrade möjligheter att utreda och lagföra någon för brott utan vittnen. Det finns en annan baksida i det här – arbetslivet. I syfte att påverka beslut eller skrämma tjänstemän till tystnad når även näthatet in på våra arbetsplatser.

Socialsekreterare, åklagare, skolkuratorer, poliser, lärare, journalister, opinionsbildare och bibliotekarier – listan kan göras lång! Det handlar mestadels om ryktesspridning, spridning av personuppgifter, förtal, hot och hat. Inte sällan dras också den anställdes familj in. De långtgående konsekvenserna kan bli att de utsatta lämnar sina yrken, förlorade nyckelkompetenser och en sakta påsmygande självcensur i grupper som utsätts eller löper stor risk för att utsättas av näthatet. En utveckling som vi faktiskt inte har råd med.

Få är beredda att göra avkall på sitt användande av sociala medier. Få ser nog valet att välja bort sociala medier som ett realistiskt val. Hot och hat som sprids på nätet händer på riktigt – vi måste ta det på allvar. Vi måste prata om makt, förebyggande arbete, om vad vi gör när någon drabbas och hur vi tar hand om det efteråt. Långt efteråt.

Tre snabba på jobbet

1. Prata med arbetsgivaren direkt. Om ni bedömer att en polisanmälan ska göras, tänk då på att det är arbetsgivaren som ska polisanmäla, inte du som blir utsatt. Tiden är knapp. Polisen behöver kontakta internetoperatören och begära ut informationen. 
2. Ta hjälp. Känslorna är många. Hantera dem inte själv! Prata med kollegorna och chefen om det som hänt. Ta upp det i handledning, även företagshälsovården kan erbjuda samtalsstöd.
3. Spara alla bevis. Spara mail digitalt, ta skärmdumpar i mobilen på sociala medier eller skriv ut. Gör en speciell pärm eller en särskild mapp på datorn så att du slipper se det till vardags. Visa det du samlat in för en kollega, denne är vittne på att detta är original.

Låt dig inspireras till ett fortsatt arbete

Statens medieråd har lanserat ett nytt sätt att berätta om flickors och kvinnors utsatthet på nätet i form av en seriebok med titeln Ordet är fritt - men behöver du säga allt du tänker? 

Vi på Akademikerförbundet SSR har tagit fram fyra olika filmer med exempel på hot och våld i arbetslivet. Filmerna kan användas för att starta diskussioner om hot och våld på din arbetsplats eller i din förening. Till varje film finns information om vad som gäller, vem som ansvarar för vad, checklistor och länkar till mer information.  Den som har berört mig mest är Stalkern. Men på det stora hela måste vi prata mer om det förebyggande arbetet.

För oss har arbetet med att sprida det nya materialet bara börjat. Jag ser fram emot mer och fler diskussioner om näthat och digital arbetsmiljö på våra arbetsplatser framöver. Näthat är ett allvarligt hot mot vår demokrati och rättsstat. I demokratins och rättsstatens namn jobbar faktiskt människor, och ingen ska behöva utstå hot eller våld i sitt arbete.