”Nättrollen får inte vinna”

Nästan tre av tio förtroendevalda uppger att de har utsatts för trakasserier, hot eller våld*. Samhällsvetarpodden satte sig därför ner med Veronica Palm, före detta socialdemokratisk riksdagsledamot och flitig i sociala medier för att prata om hur näthatet ser ur, vad det leder till och hur vi bekämpar det.

Som riksdagsledamot, kvinna, aktiv i sociala medier, antirasist och feminist är Veronica Palm lite prototypen för den sortens förtroendevald som nättrollen hatar mest. Det gick så långt att hon valde att lämna Twitter i november förra året.

– Näthatet är kletigt, det fastnar och det blir personligt, säger Veronica Palm.

I podden resonerar vi om vad som är orsaken till det växande näthatet. Veronica beskriver flera viktiga skäl, men lyfter framförallt fram åsiktskorridorerna.

– När vi möter andra, får våra åsikter bekräftade då späs de på och utvecklas. Var och en har sin verklighet som man har fått genom att prata med likasinnade. Det är mycket hårdare nu.

Så var det inte när jag knackade dörr i valrörelsen för tjugo år sedan, förklarar Veronica.

Även tillkomsten av sociala medier spelar roll. Det faktum att vi kan kommunicera med människor utan att träffa dem öga mot öga och ofta också anonymt leder till att vi sätter upp andra normer för vad som är okej och inte.

– Sociala medier är rätt använt ett helt fantastiskt demokratiskt verktyg där vem som helst kan följa vilken makthavare som helst och också kanske få svar. Men fel använt blir det en möjlighet till hot och hat och urholkning av demokratin, fortsätter Veronica.

Du valde att lämna Twitter. Varför?

– Det var så jäkla jobbigt och tog så mycket tid och kraft. Droppen var när jag satt hemma i soffan och funderade på om jag ska sitta här och ägna mig åt idioter och bli ledsen.  Men det var jobbigt att stänga av. Jag tycker om att ha dialog med människor.

– Jag kände skuld över att jag valde att lämna denna demokratiska arena. Jag är en aktivist och har alltid varit det. Inte ska jag låta dem vinna. Om inte jag orkar, hur ska jag kunna uppmana andra att ta aktiv del i det demokratiska samtalet, förklarar Veronica.

Men du kom tillbaka.

– Jag kom tillbaka efter en månad, men då hade jag en struktur för hur jag skulle hantera Twitter. Jag rensade alla som hotade, hatade, var väldigt otrevliga eller medvetet missförstod. Det kändes viktigt att gå tillbaka. Att inte låta dem vinna.

Vad händer om näthatet fortsätter att öka så här?

– Om det här fortsätter riskerar vi att fler och fler tystnar. Tonen trissas upp och det gynnar inte demokratin. Då vill inte vanliga människor vara med och det förlorar demokratin på.

Vad ska man då göra?

– Vi måste tydliggöra i lag vad som är okej och inte. Det är för otydligt idag**. Det är också viktigt att alla som utsätts för hot och hat anmäler det till polisen så att det kommer in i statistiken. Men viktigast är kanske att vi diskuterar frågan och hittar vettigare gränser för vad som är okej och inte, avslutar Veronica Palm.

Lyssna på detta och mycket mer i Samhällsvetarpodden.

* Brottsförebyggande rådet gjorde en undersökning 2014 om politiker och i vilken utsträckning de utsätts för hot och hat. Nästan tre av tio uppgav att de har utsatts för trakasserier, hot eller våld på grund av sina uppdrag. Det är en ökning med 40 procent på två år. Värst utsatta var riksdagsledamöter och heltidspolitiker. Kvinnor var mer utsatta än män och yngre var mer utsatta än äldre. Den vanligaste kanalen för hot och trakasserier var sociala medier, tätt följt av e-post och att de blev uthängda på internet på annat sätt. Först på fjärde plats kom hot öga mot öga. (Politikernas trygghetsundersökning 2015, BRÅ)

** Den 1 juli i år kommer en ny lag att träda i kraft mot näthatet. Den består av ett skydd för den enskildas integritet och bättre skydd för den som utsätts för hot och andra kränkningar på nätet. Bland annat kommer hatiska och mycket kränkande yttranden på internet som ligger nära hot kunna straffas som ofredande. Ofredande kan ge böter eller fängelse i högst ett år. Det är mycket sällsynt att någon döms till fängelse för ofredande.