Nu ska chefer bli bättre på att stötta anställda med psykisk ohälsa

Hur påverkar psykisk ohälsa arbetsförmågan? Och vad behöver chefer lära sig för att stötta anställda? Forskaren Monica Bertilsson och hennes team ska rusta cheferna för framtidens arbetsplatser.

Psykisk ohälsa som depression, ångest och stress är idag bland de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i Sverige. Men många som lider av psykisk ohälsa fortsätter trots allt att jobba. Det innebär att allt fler chefer kommer i kontakt med personer med olika former av depression eller ångestsyndrom. Samtidigt är kunskapen om hur depression och ångest påverkar arbetsförmågan begränsad. Och mycket få studier involverar de personer som har det formella ansvaret för arbetsmiljön: cheferna.

– Många chefer tycker att psykisk ohälsa är svårare att hantera än annan ohälsa. Man känner att man har bristande kunskap om sjukdomen, vilket det gör det svårare med arbetsplatsanpassning. Man upplever också att man saknar stöd och resurser för att stötta anställda när de har problem, säger Monica Bertilsson.

Skillnad på arbetsförmåga och symptom

Hon har tidigare forskat om hur depression och ångest påverkar arbetsförmåga. Nu ska Monica Bertilsson och hennes forskargrupp New Ways – mental health at work – vid Göteborgs universitet undersöka vad chefer vet om just det. Och vad de behöver för stöd och information för att kunna stötta anställda.

Omkring 5 000 chefer kommer att få svara på en webbenkät om sin egen kunskap på området. De kommer att få ange vilka anpassningar de gjort för medarbetare och få bedöma om det behövs sjukskrivning i två fiktiva fall. Hypotesen är ju mer cheferna vet om psykisk ohälsa och arbetsförmåga desto mindre benägna är de att rekommendera sjukskrivning. I kvalitativa studier kommer Monica Bertilsson också att utforska hur chefer gör när de stödjer anställda med depression och ångest.   

– Arbetsförmåga uppstår i mötet mellan en individ, omgivningsfaktorer på arbetsplatsen och specifika arbetsuppgifter. Alla med depression har en ganska likartad symptombild och liknande funktionsnedsättning. Men arbetsförmågan kan bli helt olika påverkad beroende på omgivningsfaktorer och arbetsuppgifter, säger Monica Bertilsson. 

Nedsatt social förmåga

Depression och ångest handlar inte bara om nedstämdhet och oro, fortsätter Monica Bertilsson, som forskat om just arbetsförmåga och psykisk ohälsa. Drabbade får ofta även fysiska symptom som utmattning, värk, dåligt minne, ljud- och ljuskänslighet, samt svårare att fokusera, hålla tider och hantera sociala sammanhang. Sammantaget kan allt detta göra det väldigt svårt att hantera det dagliga arbetsflödet, förklarar Monica Bertilsson.

För en deprimerad person kan det därför vara svårare att exempelvis jobba i kontorslandskap eller att hantera alltför många arbetsuppgifter samtidigt. Särskilt jobbigt upplever man att det är att hantera situationer och uppgifter som innebär att man måste relatera till andra när den sociala förmågan är nedsatt.

– Att samspela med andra människor verkar vara den svåraste uppgiften av alla. Det är ett ömsesidigt givande och tagande, som kräver ett engagemang och en mental närvaro och en lätthet som många inte har. Då förlorar de tråden i samtalen, säger Monica Bertilsson.

Detta blir extra påtagligt när man själv har ansvar för relationen som behandlare eller kontaktperson, förklarar hon. Ska du möta en människa vid flera tillfällen blir det ännu svårare när minnet inte räcker till. Många känner att man inte räcker till eller hinner med, vilket i sig kan leda till så kallad etisk samvetsstress. 

Också kontakter med kollegor kan bli en källa till stress – även när det inte handlar om direkt arbete. De sociala aspekterna av arbetslivet innebär ofta outtalade förväntningar om att delta vid fikastunder, utbildningsdagar och kickoffer. Stimmiga personalrum, obekanta miljöer, stora grupper och press på att vara delaktig kan trigga sjukdomssymptom. Ofta resulterar sjukdomen också i att man drar ner på åtaganden hemma, förklarar Monica Bertilsson.

– En person kan klara av ett avancerat jobb, men inte klara av att sköta sitt liv utanför. Man går hem och sover resten av dagen eller helgen och bevarar istället all sin energi till jobbet. Man har förlagt sin arbetsoförmåga till fel plats, säger hon.

Tidigare och bättre stöd

Tillgänglighet på arbetsplatsen är idag viktigare än någonsin. Sedan januari 2015 täcks bristande tillgänglighet av diskrimineringslagen på samma sätt som rasism eller könsdiskriminering. Men medan vi blivit bättre på att undanröja fysiska funktionshinder på våra arbetsplatser har vi långt att gå när det gäller det psykiska.

– Hur gör vi när vi har en anställd i rullstol? Vi skulle ju aldrig förlägga personalfesten på ett ställe där den personen inte kunde vara med. Vid en kickoff är det alltid någon som har specialmat eller allergier. Men vi får aldrig någonsin en fråga vilken miljö som är bra för personer med depression. Den frågan har jag aldrig fått i hela mitt arbetsliv, säger Monica Bertilsson.

Forskningsstudien ska så småningom resultera i åtgärder som ska göra det lättare för chefer att upptäcka psykisk ohälsa tidigare. Förhoppningen är att man med tidigare och bättre stöd från chefer ska kunna förebygga sjukskrivning hos anställda och skapa en arbetsmiljö som främjar psykisk hälsa.

Satsar man på rätt ”friskfaktorer” kan jobbet vara en positiv kraft i många människors liv, visar forskning från Högskolan i Gävle. Och det är betydligt mer effektivt än att sätta in åtgärder när sjukskrivningen är ett faktum. 

Text: Ylva Mossing