Ny studie: Tysta arbetsplatser hot mot socialtjänstens utveckling

Över hälften av landets socialsekreterare och biståndshandläggare anser att det är svårt att öppet diskutera brister i verksamheten. Nästan var fjärde socialsekreterare upplever att kommunledningen inte är mån om att försöka skapa en god arbetsmiljö. Det visar en ny forskningsstudie av villkoren inom socialtjänsten.

Forskningsstudien är gjord av Wanja Astvik, docent i psykologi vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola, i samarbete med Akademikerförbundet SSR och Vision. Där framgår att styrningen av landets socialtjänster resulterar i tysta arbetsplatser. Verksamheten styrs utifrån ekonomi och effektivitet snarare än att skapa förutsättningar för kvalitet.

– Det saknas incitament för kritisk granskning eller att diskutera vad som inte fungerar bra. På sikt hotar det kvaliteten i verksamheten, det finns en direkt koppling mellan tysta arbetsplatser och brist på utveckling, säger Wanja Astvik.

Hälften av socialsekreterarna och biståndshandläggarna uppger att de sällan eller aldrig har tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter. Fler än var tredje anser att de ofta eller mycket ofta arbetar under oacceptabel tidspress.

Bristerna i arbetsmiljön gör att allt fler söker sig bort från socialtjänsten. Var fjärde socialsekreterare uppger att hen söker eller ska börja söka annat jobb.

– Det är allvarligt när en kultur av tystnad växer fram på arbetsplatserna. Socialtjänsten har problem med hög personalomsättning och nu ser vi att bristen på öppenhet och dialog bidrar till personalflykten. Det måste finnas en balans mellan krav och resurser och det måste finnas en öppen atmosfär där brister och förbättringar kan diskuteras. Ansvaret för det och för en god arbetsmiljö vilar ytterst på kommunledningarna. En öppen atmosfär gör det möjligt för socialtjänsten att utvecklas, säger Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR.

–  Resultaten ger viktig kunskap om det förändringsarbete som måste ske inom socialtjänsten. Det finns en stolthet och ett engagemang bland medarbetarna som arbetsgivarna bör ta tillvara för att utveckla verksamheten. Först och främst handlar det om att ge medarbetarna förutsättningar att göra ett professionellt arbete. Att minska ärendemängden, ge förutsättningar för ett gott ledarskap, ge alla nyanställda introduktion samt  erbjuda ett bra administrativt stöd, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.

Enkätstudien genomfördes hösten 2015 och innehåller svar från drygt 4 800 socialsekreterare, biståndshandläggare och chefer inom socialtjänsten. Resultaten presenteras i form av en databas med specifika uppgifter för cirka 40 kommuner, som finns tillgänglig från den 1 september 2016.

Forskningsstudien är gjord av Wanja Astvik, docent i psykologi vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola, i samarbete med Akademikerförbundet SSR och Vision. Där framgår att styrningen av landets socialtjänster resulterar i tysta arbetsplatser. Verksamheten styrs utifrån ekonomi och effektivitet snarare än att skapa förutsättningar för kvalitet.

– Det saknas incitament för kritisk granskning eller att diskutera vad som inte fungerar bra. På sikt hotar det kvaliteten i verksamheten, det finns en direkt koppling mellan tysta arbetsplatser och brist på utveckling, säger Wanja Astvik.

Hälften av socialsekreterarna och biståndshandläggarna uppger att de sällan eller aldrig har tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter. Fler än var tredje anser att de ofta eller mycket ofta arbetar under oacceptabel tidspress.

Bristerna i arbetsmiljön gör att allt fler söker sig bort från socialtjänsten. Var fjärde socialsekreterare uppger att hen söker eller ska börja söka annat jobb.

– Det är allvarligt när en kultur av tystnad växer fram på arbetsplatserna. Socialtjänsten har problem med hög personalomsättning och nu ser vi att bristen på öppenhet och dialog bidrar till personalflykten. Det måste finnas en balans mellan krav och resurser och det måste finnas en öppen atmosfär där brister och förbättringar kan diskuteras. Ansvaret för det och för en god arbetsmiljö vilar ytterst på kommunledningarna. En öppen atmosfär gör det möjligt för socialtjänsten att utvecklas, säger Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR.

–  Resultaten ger viktig kunskap om det förändringsarbete som måste ske inom socialtjänsten. Det finns en stolthet och ett engagemang bland medarbetarna som arbetsgivarna bör ta tillvara för att utveckla verksamheten. Först och främst handlar det om att ge medarbetarna förutsättningar att göra ett professionellt arbete. Att minska ärendemängden, ge förutsättningar för ett gott ledarskap, ge alla nyanställda introduktion samt  erbjuda ett bra administrativt stöd, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision, i ett pressmeddelande.

Enkätstudien genomfördes hösten 2015 och innehåller svar från drygt 4 800 socialsekreterare, biståndshandläggare och chefer inom socialtjänsten. Resultaten presenteras i form av en databas med specifika uppgifter för cirka 40 kommuner, som finns tillgänglig från den 1 september 2016.

Dagens Nyheter skriver idag om forskningsstudien och situationen inom  den sociala barn- och ungdomsvården.

– Min bild är inte att det är brist på resurser. Kommunerna har pengar och tjänster, men det är ingen som söker tjänsterna. Det måste bli en rimlig arbetsbelastning på personerna som har dessa tjänsten, säger regeringens samordnare Cecilia Grefve.

Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR, ser ljuspunkter i vissa kommuner.

– För att socialtjänsten generellt sett ska få en någorlunda optimal situation så räcker det inte med att enhetschefer gör förändringar. Det här ansvaret måste tas av de högsta politikerna och tjänsterna i kommunerna, säger Heike Erkers till DN.