Nya asyllagar försvårar etablering

Med klar majoritet har riksdagen nu beslutat att införa de nya, hårdare, asyllagarna. Effekten befaras bli att alla nyanlända, inklusive akademiker, vill ta första bästa jobb.

Från och med den 20 juli blir tillfälliga uppehållstillstånd standard. Den som flyr undan krig och konflikter, så kallat alternativt skyddsbehövande, får stanna i 13 månader medan den som bedöms vara flykting och riskerar förföljelse, kan få tre år åt gången innan tillstånden måste förnyas.

För Arbetsförmedlingen, som ansvarar för etableringsuppdraget, innebär det att uppgiften kommer att bli svårare. Annie Rubensson är sektionschef med ansvar för integration och etablering på Arbetsförmedlingen.

– Vi ska fortsätta jobba med varje individ utifrån en bedömning av arbetsmarknadens behov. Men vi ser stora utmaningar. Det vore naivt att tro att människors motivation och förmåga att delta i långsiktiga insatser inte skulle påverkas av att leva i ovisshet, säger hon.

Med de nya reglerna går vägen till ett permanent uppehållstillstånd via egen försörjning. För alternativt skyddsbehövande är det också ett krav för att få återförenas med sin familj.

– Det gör att högutbildade kommer vilja skaffa vilket jobb som helst, snarare än att satsa på att validera sin utbildning. Det påverkar både dem själva och andra på arbetsmarknaden som är i behov av jobb som har lägre krav på formell utbildning, säger Annie Rubensson.

Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR anser att reglerna är både hjärtlösa och kontraproduktiva. Samtidigt som man vill underlätta för nyanlända akademiker att validera sin utbildning, till exempel genom de nyinrättade snabbspåren, och börja arbeta inom sitt yrke i Sverige så fattar man andra beslut som verkar i helt motsatt riktning.

– Jag är förvånad att regeringen gjort så lite för att åtgärda de värsta problemen med de nya reglerna. Det hade räckt med ganska små ändringar, som att ge alla tre års uppehållstillstånd, säger hon. 

På Arbetsförmedlingen pågår nu ett arbete att förbereda personalen inför förändringen. Enligt Annie Rubensson kommer man inte att hindra någon från att delta i insatser, som exempelvis ett snabbspår, bara för att uppehållstillståndet löper ut innan insatsen beräknas vara klar. Ingen som har ansökt om förlängt uppehållstillstånd innan det tillfälliga uppehålsstillståndet löpt ut ska heller behöva avsluta sin insats i väntan på att Migrationsverkets beslut.

– Vi kommer fortsätta att ge insatser utifrån en individuell bedömning och förutsättningarna här och nu. Men för individen själv kan det vara svårt att acceptera om möjligheterna att få jobb ligger för långt fram i tiden, säger hon.

De nya reglerna börjar gälla den 20 juli och berör alla som kom till Sverige efter den 24 november 2015. Vissa undantag finns, bland annat när det gäller ensamkommande barn och barnfamiljer. Reglerna gäller under en treårsperiod.

Text: Annika Larsson Sjöberg

Läs mer på tema integration!
Politikens kovändning
Han spelar roll

Hon hjälper flyktingar att hitta hem
Nyanlända samhällsvetare och socionomer får snabbspår