Nya åtgärder mot hedersrelaterat våld

Vilka är det som utövar hedersrelaterat våld och hur kan de behandlas? Det är frågan för en grupp forskare, som tar fram nya riktlinjer för Kriminalvården.

Hedersrelaterade brott är inget nytt för Kriminalvården. Men kunskapsluckorna är förvånansvärt stora, både nationellt och internationellt, och det finns därför inget system för hur man ska behandla förövarna, förklarar Jenny Yourstone, forskare och en av författarna bakom en ny forskningsrapport om hedersrelaterat våld och förtryck för Kriminalvårdens räkning.

– Vi har haft mer fokus på offren, vilket naturligtvis är det viktigaste. Men för att kunna hitta preventiva och återfallsförebyggande åtgärder måste vi också titta på förövarna. Och när det gäller behandling för den här gruppen finns inget forskning vare sig nationellt eller internationellt, säger hon.

Stolta över brottet

Just därför har rapportförfattarna undersökt frågan ur ett förövarperspektiv. Det finns i dag ingen enhetlig definition för företeelsen som är samma över alla instanser. Det gör det svårare att kartlägga och identifiera personer med heder som huvudsaklig drivkraft för utövat våld, konstaterar de.

Hedersrelaterad brottslighet skiljer sig från andra typer av brott i nära relationer på flera punkter. Ofta är det flera gärningspersoner som dessutom planerat brottet i förväg. De känner ofta stolthet över sin gärning och brottet kan även ge respekt inom den egna familjen eller gruppen. Men gränserna kan vara flytande.

Forskarna håller därför på med att ta fram en checklista för identifiering av klienter. Med hjälp av den ska man också kunna kartlägga hur många som är dömda för hedersrelaterade brott.

– En grov uppskattning av antalet dömda i Sverige som kan ha hedersrelaterade motiv för sina brott är att det rör sig om cirka en av hundra klienter, säger Jenny Yourstone.

Hög tid att höja kompetensen

Under de kommande månaderna kommer forskningsgruppen att fortsätta fördjupa sina kunskaper om gruppen för att se hur – eller om – den skiljer sig från andra våldsdömda. Och i så fall om det lönar sig att sätta in särskilda insatser eller ”flagga” för klienterna inom rättsväsendet. De vill också utreda möjligheten att använda riskbedömningsinstrument på klienter i gruppen.

Men redan nu används materialet i rapporten som grund för vidareutbildningar för anställda inom Kriminalvården.

– Det är hög tid att vi fördjupar kunskapen kring vad hedersvåld är. Att höja kompetensen börjar vi med redan nu, men de åtgärder vi föreslagit kommer vi att jobba med på både kort och lång sikt, säger Jenny Yourstone.

Ylva Mossing

Stöd för yrkesverksamma

Sedan drygt ett år tillbaka finns en nationell stödtelefon för yrkesverksamma och ideellt engagerade som behöver råd och vägledning i ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive barn- och tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor.

Stödtelefonen är till för alla som kommer i kontakt med utsatta; bland annat persona inom socialtjänst, skola, polismyndigheter och hälso- och sjukvård. Den är bemannad måndag–fredag, klockan 9.00–16.00 på telefonnummer 010-223 57 60.