Nya riktlinjer förebygger alkoholproblem på jobbet

Hundratusentals svenskar har problem med alkohol. Men det finns numera effektiva sätt att förebygga och bromsa riskerna redan i ett tidigt stadium med hjälp av arbetsgivare och företagshälsovård. Nya nationella riktlinjer visar hur.

Omkring var femte man och var tionde kvinna har en riskkonsumtion av alkohol, enligt en kartläggning från 2013. De flesta av dem finns i arbetslivet. Den som dricker för mycket alkohol ökar inte bara sin egen risk för olyckor och sjukfrånvaro. Alkoholproblem hos anställda kan orsaka kostnader för arbetsgivaren i form av minskad produktivitet och förlorat arbete. Forskning visar dessutom att en hög alkoholkonsumtion också har en negativ effekt på kollegornas produktivitet.  

Just därför är arbetsplatsen en viktig arena för att förebygga alkoholproblem. Och förutsättningarna för att göra skillnad är goda, menar Ulric Hermansson, alkohol- och drogforskare vid Karolinska Institutet. Han har lett arbetet med att ta fram de nya riktlinjerna för tidiga insatser på arbetsplatsen.

– Tidigare var fokus enbart på högkonsumenter och riskkonsumenter. De nya riktlinjerna omfattar också dem med begynnande till måttligt alkoholberoende. Vi har beskrivit vad det finns för effektiva metoder, både på organisatorisk nivå och individuell nivå, säger Ulric Hermansson.

Enkla, men effektiva insatser

Ett problem är att alkoholproblemen ofta identifieras alltför sent, när de är svårare att behandla. Men med nya metoder är det möjligt att identifiera personer i riskzonen för att utveckla beroende eller missbruk. Att utforma företagshälsovårdens hälsoundersökningar så att de omfattar samtal och rådgivning om alkohol är ett sätt att få folk att reflektera över sin egen konsumtion. Om du får veta att ditt beteende leder till risker och att du redan ser konsekvenser kan det i sig vara tillräckligt för att bryta ett mönster.

– Många är inte medvetna om att de har en riskabel konsumtion. Om man återkopplar på ett icke-konfrontativt eller dömande sätt blir det lättare för individen att själv ta itu med det. Det är också viktigt att berätta för dem att det finns enkla insatser som kan vara väldigt effektiva, säger Ulric Hermansson. 

Många undviker att söka hjälp eftersom de tror att man måste skrivas in i flera veckor, tillägger Ulric Hermansson. Men för socialt etablerade personer har kortare behandlingsprogram visat sig vara lika effektiva som mer omfattande behandling. Ett spår är en KBT-baserad metodik, som lär individen att hantera sin konsumtion. Det kan handla om att sluta dricka helt eller lära sig hantera sitt drickande genom att identifiera risksituationer och sätta klara gränser.

De tre stegen – bedömning med återkoppling, fördjupad bedömning, och KBT- eller medicinsk behandling – är en del av den så kallade 15-metoden, som idag är en av de mest etablerade metoderna för behandling av alkoholberoende.

Tydlig alkoholpolicy

För att göra det ännu lättare att söka hjälp undersöker Ulric Hermansson också möjligheten att använda sig av en webbaserad metodik, där anställda med alkoholproblem själva kan söka kontakt med företagshälsovården utan att först kontakta arbetsgivaren. Studien kommer att omfatta ett antal stora arbetsplatser.

Riktlinjerna är främst utformade för att hjälpa företagshälsovården att kvalitetssäkra sitt arbete. Men också arbetsgivarna kan ha användning av riktlinjerna, som bland annat ger råd om hur man kan utforma en tydlig och skriftlig alkoholpolicy för företaget. Policyn ska ange vilka regler som gäller för alkohol på arbetsplatsen, konsekvenser av övertramp, och ge information om vilken hjälp och stöd som finns att få. Alla ska veta vilka spelregler som gäller och vem man vänder sig till. Det hjälper inte minst chefen.

– Det man behöver träna mest på som chef är att våga ta upp frågan på rätt sätt. Alkohol är ett känsligt ämne, men säger man det på ett ödmjukt sätt så kommer personen förhoppningsvis att lyssna. Ofta väntar man alldeles för länge med att ta upp alkoholfrågan och då har det hunnit växa till något mycket större. 

Text: Ylva Mossing

Riktlinjerna innehåller:

  • Tips på hur en alkoholpolicy kan se ut. Bland annat bör den ange vilka regler som gäller angående alkohol på arbetsplatsen (konsumtion, påverkan, dagen efter-effekt med mera) samt vilka konsekvenser det blir om reglerna inte följs. Den ska ge också information om vilket stöd den anställde kan få. 
  • Råd om hur en hälsoundersökning i företagshälsovårdens regi kan utformas för att omfatta samtal om alkoholvanor och effekter av alkohol. 

  • Förslag på hur ett trepartssamtal mellan arbetsgivare, medarbetare och företagshälsa kan gå till. 

  • Beskrivning av olika metoder för hur man kan förebygga och åtgärda alkoholproblem på organisations- och individnivå. 

    Källa: Riktlinjer vid alkoholproblem på arbetsplatsen