Ökad omfattning av jour och beredskap ökar risken för ohälsa och felbedömningar

Jour och beredskap ökar i omfattning för våra medlemmar. Allt fler hör av sig och beskriver en ansträngd och pressad arbetssituation och undrar bland annat om skyldigheten att utföra beredskap och vilka regler som gäller.

Framförallt är det beredskap inom kommunsektorn som blivit alltmer vanlig arbetsform. Som exempel kan nämnas socialtjänsten som måste vara tillgänglig utanför normala arbetstider för den mest akuta verksamheten, så kallad socialjour. Förbundet kan också se att jour eller beredskap införs i verksamheter för ensamkommande flyktingbarn eller för chefer som har beredskap för vård- och omsorgsverksamhet eller annan behandlande verksamhet där brukare snabbt ska kunna få kontakt med behandlande personal. I den nu aktuella flyktingkrisen vidtas ytterligare akuta åtgärder för att möta situationen, vilket har inneburit en viss ökning av jour och beredskap.

Vad handlar då jour och beredskap om? Med jour menas att arbetstagaren befinner sig på arbetsplatsen för att vid behov kunna utföra arbete. Jour ses som arbetstid enligt arbetstidslagen vilket innebär begränsningar av hur mycket jourtid som får tas ut. Vanligtvis sover arbetstagaren under jourpasset men kan omedelbart gå i arbete om behov uppstår. Under jourtid utbetalas jourersättning och utförs aktivt arbete utbetalas övertid.  

Beredskap innebär att du som arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande utanför arbetsplatsen för att kunna utföra arbete när behov uppstår. Arbetstagaren vistas i hemmet eller i närliggande omgivning för att utan dröjsmål kunna inställa sig på arbetsplatsen. Avsikten med beredskap är att i första hand lösa akuta händelser per telefon och om det inte går förflytta sig till arbetsplatsen. Beredskapstid ses inte som arbetstid men bryter veckovilan och utförs arbete under beredskap påverkar det reglerna om dygnsvila i arbetstidslagen. Arbetstidslagen är en skyddslagstiftning som anger gränsen för hur mycket en arbetstagare tillåts arbeta och möjligheten till vila och återhämtning. För beredskapstid utbetalas beredskapsersättning och övertid vid aktivt arbete.

I det kollektivavtal som tillämpas för kommuner och landsting framgår arbetstagarens arbetsskyldighet att fullgöra jour och beredskap utöver sin ordinarie arbetstid, dock med hänsyn till eventuella giltiga skäl att slippa beredskap. Giltiga skäl kan handla om svårigheter att få barnomsorg eller av hälsoskäl.

Det framgår i också i ovan nämnt kollektivavtal att jour och beredskap endast bör förekomma i den omfattning som är absolut nödvändig och också bör tidsmässigt begränsas. Förbundets uppfattning är att om verksamheten ska organiseras genom beredskap så är det ett undantag som ska övervägas noga. Förbundet kan se en trend att beredskap har börjat användas på ett sätt som tänjer gränserna för vad som var meningen från början med beredskap.

När beredskapsbestämmelsen skapades var det tänkt att beredskap skulle användas mer för underhåll av kommunens vägar eller annan teknisk verksamhet. Det blir fel om den avgörande faktorn är ekonomi och brist på personal när verksamheter övervägs att organiseras genom beredskap. Ibland borde verksamheten schemaläggas som ordinarie arbetstid eller ses som jour. Våra medlemmar är engagerade och vill utifrån sin profession vara behjälpliga på många sätt. Det kan innebära en stor vilja att ta på sig uppdrag som gränsar till vad som är rimligt och vad som är krav från arbetsgivaren. Av den orsaken är det viktigt för både arbetsgivaren och den anställde att balansera skyddsperspektivet med vila och återhämtning. Förbundet kan ha förståelse för att arbetsgivare under flyktingkrisen måste vidta akuta åtgärder men det är oerhört viktigt att ha ett långsiktigt arbetsmiljöperspektiv om ett hållbart arbetsliv.

Våra medlemmar som har beredskap arbetar ofta med människor i krissituationer vilket kan innebära att en påfrestning adderas till den anspänning som arbetet med människor i akuta krissituationer kan ge. Påfrestningen ökar genom förekomsten av långa pass i följd och arbete nattetid vilket ökar risken för ohälsa. Dessutom ökar risken för felbedömningar. Därför är det viktigt att beredskapstid som faller utanför ordinarie arbetstid inte överdimensioneras och att det ges tid för återhämtning. Medinflytande kring arbetstider och en kontinuerlig och förtroendefull dialog med din närmaste chef är viktiga ingredienser för att skapa en hållbar arbetssituation och ett hållbart arbetsliv.

För att inte överdimensionera användandet av jour och beredskap bör arbetsgivare tillsammans med facket ställa sig frågan om vad målet och syftet med exempelvis införande av beredskap är? Är det absolut nödvändigt som har övervägts noga med andra alternativ? Definiera beredskapen och finn en samsyn, samt red ut ersättningarna för beredskapen. Parterna bör också reda ut hur beredskapen påverkar arbetsmiljön. Bra skyddsvärden med tid för återhämtning minskar risken för ohälsa.