Politik när den är som sämst

Nu har Arbetsförmedlingens generaldirektör varslat 4 500 tillsvidareanställda på Arbetsförmedlingen och 250 visstidsanställda. Det är ett av de största varslen i modern tid som görs på svensk arbetsmarknad, större än de största varslen på Ericsson, ABB, Volvo, Astra Zeneca och SAS.

Varför görs då det? Jo, det enkla svaret är att Arbetsförmedlingen har fått runt 800 miljoner kronor mindre i budget på grund av att moderaterna och kristdemokraterna fick igenom sin budgetreservation.

Och det är väl sin sak att det finns en majoritet i riksdagen som vill ändra svensk arbetsmarknadspolitik, men vi förutsätter att ingen vill rasera arbetsmarknadspolitiken på vägen dit. Ändå är det precis det som kommer att ske.

Neddragningen med 800 miljoner kronor i Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag motsvarar cirka 1 500 tjänster. Det måste Arbetsförmedlingen dra ner varje år framöver om den budgetinriktning som beslutats över tid fortsätter. Det verkar väl vara en rimlig takt om man vill göra om en verksamhet i grunden.

Men, det som nu blir konsekvensen att M/KD-reservationen är att Arbetsförmedlingen måste spara in de pengarna på två månader. Ska man varsla måste man nämligen förhandla med facket, och det tar tid. Sedan har alla anställda uppsägningstid. Det är allt från en till sex månader enligt Las där det vanligaste på Arbetsförmedlingen lär vara tre till sex månader. Varslar man idag och förhandlar klart på tre månader och anställda har sex månaders uppsägningstid avslutas deras anställningar först 1 november. Därmed måste hela besparingen på 800 miljoner kronor göras på två månader istället för tolv.

Detta är inget som riksdagens politiker rimligen kan vara okunniga om, varken om Las § 11, kollektivavtalet på Arbetsförmedlingen eller att arbetsgivare som varslar ska förhandla med facket. Dessutom har Arbetsförmedlingens GD varit i riksdagen och förklarat detta för dem.

Ändå gör riksdagen så här! Det handlar inte om ideologi. Det här är politik när den är som sämst!

Riksdagen har alltså beslutat om en budget som tvingar en ansvarsfull generaldirektör som anstränger sig att följa budgeten att varsla 4 500 personer istället för de han borde få varsla – 1 500. Kort sagt varslas tre gånger för många. Helt i onödan!

Det påminner i sin huvudlöshet om Kristdemokraternas reservation i riksdagen där man tyckte att Jämställdhetsmyndigheten kunde läggas ner utan kostnader från en dag till en annan. Som om inte lokalkostnader eller personalkostnader fanns. Och att en myndighet kan skriva avtal på en dag i taget. Kristdemokraterna yrkade nämligen i utskottet på att den myndigheten skulle få hela sitt anslag borttaget från 1 januari. Nu fattade riksdagen beslut om att hälften skulle bort och resten användas till avvecklingskostnader. Och sedan dess har fyrpartiuppgörelsen och regeringsförklaringen sagt att den myndigheten ska få vara kvar. Jämställdhetspolitiken räddades på grund av framförallt liberalernas ovilja att rasera den.

Men med arbetsmarknadspolitiken är det tydligen en annan sak. När en tredjedel av personalen på Arbetsförmedlingen varslas är det självklart att det påverkar arbetsmarknadspolitiken i mycket stor omfattning. Så många kommer med sannolikhet inte att få sluta. Många kommer att söka andra anställningar och bland dem kommer det att finnas nyckelpersoner som behövs för en god arbetsmarknadspolitik. I höst, om inte tidigare, kommer dessutom många arbetssökande att inse att de inte får något rimligt stöd över huvud taget. Varje arbetsförmedlare har redan nu för många arbetssökande på sitt ansvar – runt 400. Hur blir det i höst? Till det kommer att stämningen på arbetsplatsen Arbetsförmedlingen kommer att försämras väsentligt. Kommer detta sammantaget att leda till bättre arbetsmarknadspolitik och att fler kommer i jobb? Knappast!

Det finns en stor insikt om att svensk arbetsmarknadspolitik måste bli effektivare och bättre. Digitalisering – fokus på kärnverksamhet - privatisering - professionalisering. Många strategier finns för att göra något åt det. Alla har sin relevans.

Men att säga upp tre gånger fler än vad som behövs, bara för att en budgetreservation utan konsekvensanalys har gått igenom i riksdagen, är huvudlöst. Det borde majoriteten i riksdagen förstå och göra någonting åt.

* I ett första skede borde Arbetsmarknadsdepartementet godkänna den hemställan om större anslagskredit som myndigheten har skickat in.

* I andra hand borde vårändringsbudgeten tidigareläggas eller i alla fall i maj innebära ett återförande av medel så att ett proportionerligt varsel kan läggas på 1 500 personer istället

Om man som politiker vill ha en fungerande arbetsmarknadspolitik kan man inte skapa den genom att rasera den. Arbetsförmedlingen är en atlantångare med lång svängradie, men det går att göra om Arbetsförmedlingen utan att sänka den. Nu krävs ansvarsfulla arbetsmarknadspolitiker. Av det har vi sett väldigt lite de senaste dagarna.

Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR

Ursula Berge, samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR