Rekommendationer om behörighet i socialtjänstens myndighetsutövning

Förbundet får allt fler frågor från förtroendevalda om hur de ska förhålla sig när arbetsgivare vill sänka tidigare kvalifikationskrav för anställning i socialtjänstens myndighetsutövning. Här hittar du information förbundets inställning och förhållningssätt.

Det finns socionomer att tillgå

Läget är akut. Med nuvarande löne- och arbetsvillkor, samt den flyktingkris vi nu befinner oss i tycks arbetsgivarna ha mycket svårt att hitta socionomer att anställa. Att därutöver hitta socionomer med erfarenhet kan verka som en utopi, men så är inte fallet.  Det finns utbildad personal att tillgå. Som exempel kan nämnas att 2400 socionomer om året examineras från landets socialhögskolor. Enligt SCBs statistik finns det 45000 yrkesverksamma socionomer och cirka 16000 socialsekreterartjänster. Med tillräckligt goda arbetsvillkor som lön, arbetsbelastning, möjlighet till yrkes- karriärutveckling borde rekryteringen inte vara ett problem.

Avsteg från tidigare kvalifikationskrav

Det finns olika skäl till att arbetsgivare ibland vill anställa medarbetare med annan utbildning och erfarenhet till att arbeta med myndighetsutövningen. Oftast handlar det om att man misslyckats med att rekrytera och behålla medarbetare med relevant examen på grund av löne- och anställningsförhållanden.  Ibland är läget så allvarligt att tredje part riskerar att drabbas hårt om inte medarbetare finns på plats.

Om man som facklig företrädare anser att det finns skäl för avsteg från tidigare kvalifikationskrav är Akademikerförbundet SSRs rekommendationer att sådana anställningar avgränsas till arbetsuppgifter som inte innebär direkt myndighetsutövning. Ett sådant avsteg måste också åtföljas av en handlingsplan över hur arbetsgivaren långsiktigt skapar en organisation som säkerställer tillgång till relevant kompetens. Samtidigt bör man föra ett resonemang med arbetsgivaren om i vilken utsträckning rekryteringen av en icke-socionom utan erfarenhet av myndighetsutövning kommer att underlätta för befintlig personal. Att introducera en person som saknar formell kompetens och erfarenhet kan kräva en större arbetsinsats och resurser än att ge den lön och de villkor som kan rekrytera en utbildad socionom. Med tanke på de senaste 20 årens nedprioriteringar av administrativt stöd samtidigt som de administrativa kraven på socialtjänsten ökat kan rekrytering av administrativa resurser i stället vara ett sätt att hantera ökad arbetsbelastning och svårighet att rekrytera socionomer. Ett annat sätt att underlätta situationen är att rekrytera socionomstudenter på så kallade studentmedarbetaravtal, 15 timmar per vecka.

Rättssäkerhet

Socialtjänsten tycks i allmänhet gå mot en tydligare reglering och de flesta som arbetar med myndighetsutövning har socionomexamen. För arbete Inom den sociala barn- och ungdom finns nu lagstadgade behörighetsregler (3 kap. 3 b § andra stycket SoL) men för motsvarande uppgifter i den övriga socialtjänsten saknas det fortfarande.

Socialsekreterare är ingen skyddad yrkestitel och myndighetsutövning kan innebära ingripande beslut mot den enskildes vilja. Av rättssäkerhetsskäl är det därför nödvändigt att den enskilde är garanterad att möta en socialsekreterare som är utbildad för sin uppgift. Socionomexamen är den yrkesexamen som ger djupare kunskap om socialrätt, sociala problem, dess uppkomst och lösningar.  Ämnen som ingår i utbildningen studeras med utgångspunkt från samspelet mellan individ och samhälle.

Ansvar och förutsättningar för chefer

I den nu rådande situationen är chefernas förutsättningar att prioritera, fatta beslut och vara närvarande i ledarskapet viktigt. Ökad kontroll och bristen på tillit till professionen har lett till en betungande administration och ibland flera olika tidskrävande system för registrering, inte bara av den dokumentation som krävs för rättssäkerheten, utan också mycket av icke ledande statistik och uppgifter.

Dialogen med ansvariga politiker måste fungera väl om professionen ska kunna göra ett så gott arbete som möjligt. Cheferna behöver avlastas administrativt och ha tillräckliga beslutsbefogenheter vad gäller resurser och möjligheter att skapa en fungerande organisation. Det gäller även stödet från HR i rekryteringen där chefer långt ute i organisationen ofta har ett stort eget ansvar. HR behöver ge mer stöd, inte bara strategiskt utan även rent operativt för att klara situationer med stora vakanser och hög personalomsättning.

En viktig chefsfråga, särskilt med nuvarande arbetsbelastning, är arbetsmiljöansvaret där delegationen måste vara tydlig och chefen måste ha tillgång till utbildning, befogenheter och resurser.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis finns starka skäl till att kvalitetssäkra utbildningsnivån för de som arbetar med myndighetsutövning i socialtjänsten. På grund av rekryteringssituationen och arbetsbelastningen är risken stor att arbetsgivarna sänker tidigare utbildningskrav. Om den fackliga företrädaren är överens med arbetsgivaren om det akuta läget anser akademikerförbundet SSR att de arbetsuppgifter som ska utföras av den som saknar ”relevant” utbildning inte ska vara direkt myndighetsutövning. Dessutom bör arbetsgivaren presentera en långsiktig plan över hur framtida kompetensförsörjning ska säkras.

Tredje man måste vara garanterad att de i en utsatt situation möter en professionell person utbildad för sin uppgift!