Så återskapas lönediskrimineringen

Trots både lagstiftning och kollektivavtal upprätthålls och återskapas löneskillnader mellan kvinnor och män. Lagen befäster och legitimerar ofta diskrimineringen istället för att åtgärda den, säger Lena Svenaeus, före detta JämO och chefsjurist på Akademikerförbundet SSR, i en ny doktorsavhandling.

I sin avhandling ”Konsten att upprätthålla löneskillnader mellan kvinnor och män” riktar Lena Svenaeus strålkastaren mot både aktörer och strukturer som skapar och legitimerar normer som säger att kvinnor är värda en lägre lön än män. Fokus ligger på tre tidsskeden då olika internationella regler för lika lön skulle införlivas på den svenska arbetsmarknaden: ILO- konventionen nr 100, Kvinnokonventionen och EU-rätten.

Det är inte någon uppmuntrande bild hon målar upp. Snarare än att stärka kvinnors rättigheter på arbetsmarknaden har reglerna som skulle införa likalöneprincipen istället bidragit till att reproducera könsmärkta normer och värderingar. Själv kallar hon reformen för en fasadlegitimation. Den existerar på pappret, men gör väldigt liten praktisk skillnad för dem som diskrimineras.

– Som man formulerar lönediskrimineringsförbudet så förmår det bara fånga upp de mest avvikande arbetsgivarna som uppsåtligen diskriminerar eller de som väldigt tydligt nedvärderar en kvinna jämfört med en man. Det bygger på en falsk verklighetsbeskrivning. Det bygger på att detta är något väldigt udda på svensk arbetsmarknad att arbetsgivaren bär sig åt på det här sättet när vi i verkligheten har en struktur av att tänka kön kopplat till arbete, säger hon.

"Riktigt farligt"

Det är fortfarande i dag svårt att få någon fälld i domstol för lönediskriminering, förklarar Lena Svenaeus, som talar från egen erfarenhet. Hon har jobbat med jämställdhetsfrågor och diskriminering både som chefsjurist på Akademikerförbundet SSR, inom domstolsväsendet och inte minst som Jämställdhetsombudsman 1994–2000.

Sedan 1980, då den första jämställdhetslagen infördes, har Arbetsdomstolen prövat totalt tio fall av lönediskriminering. Bara ett fall ledde till fällande dom. Även om lagarna formellt är genomförda fortsätter arbetsrättsdomstolen att döma diskrimineringsfall enligt ett ideologiskt filter, fastslår hon i avhandlingen. För domstolen dög det med väldigt luftig bevisning på att lönesättningen inte hade med kön att göra. Man hänvisade istället till arbetsmarknadens parters värderingar. Och det är farligt, menar hon.

– När en lagstiftning är formulerad så att den reproducerar de problem den" ska lösa är den inte bara ineffektiv, den har också en legitimerande verkan. Det är det som är riktigt farligt. När man förlorat ett mål eller ser att lagen inte är tillämplig då blir liknande fall legitimerade som ickediskriminering, säger hon.

Lönespridning ett framtidshopp

De rättsliga verktygen måste användas om man ska ha en chans att komma framåt, fastslår hon. Eftersom chanserna till fällande dom idag är så små är det få fall som anmäls. Lena Svenaeus skulle gärna se att fack och DO hjälptes åt att på nytt pröva lagen för att se om det kan leda till en mer nyanserad bedömning av marknadsresonemanget.

– Det behövs också att lönekartläggningsarbetet kommer igång och att tillsynsmyndigheten använder sanktionsmöjligheten. Att man inte nöjer sig ifall en arbetsgivare hänvisar till marknaden utan går till den här nämnden och begär ett vitesföreläggande.

Det är inte bara lagarna som orsakar problem. Historiskt sett har inte alla fackförbund eller centralorganisationer varit lika intresserade av att jämna ut skillnaderna. Åtminstone inte de mansdominerade, menar Lena Svenaeus. Men fackförbunden och kollektivavtalen spelar en viktig roll om vi vill göra likalönsprincipen till verklighet.

 – Det finns en del positiva tecken. Att man på SSR intresserar sig för lönespridning till exempel. Det stämmer med vad delegationen för jämställdhet i arbetslivet lade fram i sin slutrapport. De ser hoppet till en minskad löneklyfta genom att jobba stenhårt med lönespridningsmodellen, säger Lena Svenaeus.

Lena Svenaeus lade fram sin avhandling vid Lunds universitet i fredags och kan nu titulera sig doktor i rättssociologi.