Så hjälper hon chefer att få friska medarbetare

Malin Unestål på företagshälsovården hjälper arbetsplatser att lyfta blicken från individ till organisation. Med förebyggande insatser behöver ingen bli sjuk på jobbet.

Sedan klockan åtta på morgonen är beteendevetaren Malin Unestål på plats i det lilla mottagningsrummet i en i övrigt tom byggnad på fabriksområdet där Suzuki Garphyttan huserar. 

Hon är beteendevetare och arbetar som organisationskonsult på Previa företagshälsovård och är här för att hjälpa dem att förebygga att den psykosociala arbetsmiljön påverkas negativt i samband med att tillverkningen moderniseras. 

Förändringens vindar ska nämligen snart blåsa över företaget i det lilla brukssamhället utanför Örebro. Suzuki Garphyttan, som tillverkar avancerad fjädertråd som främst används inom bilindustrin, har funnits här sedan början av förra seklet och sysselsätter i dag 340 personer. 

Nu ska snart nya maskiner som ska effektivisera arbetet och skapa en bättre fysisk arbetsmiljö levereras. En del medarbetare kommer att få nya arbetsuppgifter och några förflyttas till andra avdelningar. Arbetsgrupper kommer att splittras och nya skapas. Det kommer även att påverka den psykosociala arbetsmiljön.

Malin Uneståls arbete ingår i en större satsning där Suzuki Garphyttan sedan flera år anlitar Previa för all typ av företagshälsovård. De arbetar efter en modell där man genom olika typer av insatser uppmärksammar tidiga signaler på ohälsa. 

Alla anställda kan söka hjälp hos företagssköterskan som finns på plats en dag i veckan och cheferna har regelbundna möten med företagshälsovården där de går igenom hur medarbetarna mår. När cheferna upplever att de behöver extra stöd i att främja den psykosociala arbetsmiljön eller förebygga psykisk ohälsa kan de ta initiativ till samtal med Malin Unestål. 

Hon har arbetat med de flesta chefer här under flera år och tycker att de har fått en förtroendefull relation.

– Det krävs mycket mod av en chef för att ta hjälp, men nu har det blivit något självklart här. Det finns ingen prestige längre. Det är lika naturligt som att gå och ta blodtrycket, säger Malin Unestål.  

Charlotta Andersson som är HR professional på Suzuki Garphyttan, håller med om att företagets chefer uppskattar möjligheten till samtal med en beteendevetare. 

– När en chef signalerar att han eller hon inte vet hur de ska lösa ett problem handlar det oftast om psykosociala frågor, som att det inte fungerar i arbetsgruppen.

– Det finns oftast inga enkla lösningar på den här sortens problem utan det tar tid och cheferna måste prata mycket med sina medarbetare. Samtalen är inte heller helt enkla alla gånger. Helt plötsligt ska chefen, som pratar om andra saker med sin personal dagligdags, sätta sig ner och känna någon på pulsen. Det är inte så lätt, fortsätter Charlotta Andersson.

Det här verkar vara något som processchefen Björn Pettersson känner igen. Han funderar på hur de kommande förändringarna på hans avdelning kan komma att påverka den sociala arbetsmiljön och är en av de chefer som valt att träffa Malin Unestål i dag. 

Hon föreslår att han ska hålla tätare medarbetarsamtal under den kommande perioden. Men han upplever att han får ut mer genom att gå ut med en kopp kaffe och snacka lite. Det är svårt att få ärliga svar på hur folk egentligen mår, tycker han. 

– Man får gå varsamt fram för att få människor att prata. Men du verkar ha järnkoll på dina medarbetare. Du ser de här personerna, säger Malin Unestål.

Inför varje större förändringsarbete har företaget som rutin att göra en riskanalys över hur den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön kan komma att påverkas. Malin Unestål föreslår att de ska göra en plan för en sådan analys framöver. 

– När det gäller frågor som rör personalen kan HR-avdelningen ge stöd i riskanalysen, eller så får ni säga till om ni behöver hjälp från oss. Det kommer också att behövas några nyckelspelare i arbetsgrupperna som kan hjälpa till. 

Malin Unestål har jobbat på Previa i tio år. Med tiden har hennes arbete förändrats. Från att huvudsakligen ha ägnat sig åt efterbehandlande insatser, som exempelvis samtalsstöd, jobbar hon i dag mer med förebyggande åtgärder. Hon hoppas att Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter för organisatorisk och social arbetsmiljö som precis trätt i kraft kommer att leda till att arbetsgivarna anstränger sig mer för att sätta upp mål för sin psykosociala arbetsmiljö.

I dag kontaktar många nämligen Previa först när de redan har problem. Därför ingår det i hennes arbetsuppgifter att söka upp och träffa potentiella kunder för att berätta om hur Previa skulle kunna hjälpa dem i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

– Alla har inte fattat hur mycket de kan vinna på att ta hjälp av företagshälsovården. Det är upp till oss att förklara det, säger hon.

Ett sådant initiativ har Malin Unestål tagit med el- och teknikgrossisten Elektroskandia. De ska flytta hela verksamheten från ena sidan av Örebro till den andra och hon vill presentera Previas modell för att arbeta med organisatoriska och sociala skyddsronder.

Efter en förmiddag i Garphyttan tar hon en snabb hamburgare i den blygsamma vårsolen på en parkering innan hon styr bilen till dem. 

På plats konstaterar arbetsmiljöansvariga Stefan Andersson att förändringen som flytten innebär är en utmaning och Malin Unestål instämmer. 

– Varenda verksamhet jag träffar på i mitt arbete står inför stora eller små förändringar. 

Hon kopplar ihop sin dator med projektorn för att kunna visa en presentation av hur förloppet skulle se ut om Elektroskandia väljer tjänsten med skyddsronder. Hon beskriver vilka förberedelser som behöver göras och visar den enkät som används vid arbetsmiljökartläggningen. Resultatet av den arbetas igenom i ledningsgruppen som sätter fingret på de nyckelfrågor som ska bli årets arbetsmiljöutmaningar. I nästa steg skapas handlingsplaner utifrån nyckelfrågorna, tillsammans med medarbetarna. Handlingsplanerna ska implementeras och sedan följas upp systematiskt under ett år. Vid den uppföljande kartläggningen är målet att de siffror som var röda i den första mätningen ska ha övergått till gröna.

– Vi vill gärna följa kunden under åtminstone ett år eftersom vi ibland kan se att det tar stopp annars. Kunden får handlingsplanen och så blir det inget mer. Som chef tycker man säkert att arbetsmiljöfrågor är viktiga men ibland kommer de för långt ner på agendan. Därför är tanken att vi ska vara med och agera motor. Vi gör inte jobbet men vi tar armkrok med chefen, kan man säga.

Hon betonar hur viktigt det är att arbetet är förankrat hos alla anställda för att det ska bli framgångsrikt. 

– Det kan inte hänga på en person utan hela organisationen behöver tycka att det här är viktigt. Och det behöver finnas pengar för det. 

En stund in i mötet sticker Krister Svantesson, nytillträdd nordisk HR-direktör på företaget, in huvudet för att hälsa på besökarna. Han berättar att målet är att Elektroskandia ska bli arbetsmarknadens mest utvecklande och attraktiva arbetsgivare. 

– För att nå dit har vi en del att jobba med när det gäller arbetsmiljö och hälsa, säger han. 

Han understryker att han vill jobba preventivt och inte bara göra insatser när folk redan blivit sjuka. 

– Man måste se det som en investering, inte som en kostnad. 

När han hastat vidare visar Malin Unestål en bild på en pyramid som illustrerar arbetsgivares olika grader av engagemang när det gäller åtgärder för att främja den psykosociala arbetsmiljön. I botten står det ”bocka av”. Där hamnar de som till exempel vill ta in en stressföreläsare för att kunna säga att de i alla fall har gjort något. I toppen av pyramiden står det ROI, vilket innebär att arbets-
givaren vill se till att de investerade pengarna ger avkastning i form av friskare och gladare  medarbetare. Dit ser Elektroskandia ut att vilja ta sig nu.

Previas kunder finns både inom offentlig sektor och i näringslivet. De består av allt från den lilla arbetsplatsen med tio medarbetare till stora organisationer med tusentals anställda. Merparten av de frågor Malin Unestål arbetar med handlar om stressrelaterad ohälsa. Hon hoppas och tror på en fortsatt förflyttning inom företagshälsovården: mindre fokus på hur individen bör göra för att bli frisk igen och mer ljus på hur organisationen fungerar för att förebygga ohälsa. Är arbetsbelastningen för hög, har man svårt att kommunicera, finns det rollkonflikter, saknas ett fungerande stödsystem, är ledarskapet otydligt? Det är sådana faktorer som skapar den skadliga stressen, menar hon.

– Det är inga lata människor som blir stressade. Tvärtom är det oftast de mest högpresterande och engagerade som drabbas. De här personerna kompenserar ofta för brister i organisationen. Jag tycker att stress tyvärr ofta är en slaskbenämning på massor av strukturella problem som man behöver komma till rätta med.

Dagens sista anhalt är Previas kontor där Malin Unestål sparkar av sig joggingskorna och kliver i sina tofflor. Här landar hon oftast någon gång per dag, men det är sällan hon tillbringar hela dagar i sitt lilla kombinerade kontor och mottagningsrum. När det ändå sker blir hon smått rastlös. Hon trivs när jobbet är fartfyllt och varierat. Det är både roligast och bäst att få komma ut till arbetsplatser och se hur människor har det i sin arbetsmiljö, menar hon.

– Först då kan man förstå dem och relatera till deras verklighet. 

Text: Karin Persson

Ur magasinet Akademikern nr 2/2016. Läs hela temat i vår blädder-pdf på Akademikern.se

Läs mer!

Tygla odjuret - Så tar vi kontroll över den psykiska ohälsan