Så kan mottagandet av ensamkommande barn förbättras

Ensamkommande barns rättigheter kränks, menar Akademikerförbundet SSR i en ny rapport. Bland de åtgärder som efterfrågas finns bättre samverkan mellan myndigheter och mer resurser till psykosocialt stöd.

I våras fick 5 000 medlemmar i akademikerförbundet SSR en enkät om migrationsprocessen. De utvalda arbetar alla med migration på något vis och genom dem finns hela resan representerad: De finns på migrationsverket, kommunernas socialkontor, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, i civilsamhället och på privata företag.

Nästan 3 000 personer svarade på enkäten och resultaten presenteras portionsvis. Den senaste delrapporten fokuserar på situationen för ensamkommande barn. Där framgår en stor oro bland medlemmarna för att barnens bästa inte prioriteras, men också en lång rad policyförslag på åtgärder, uppbackade av förbundet.

– Professionsperspektivet är väldigt viktigt i den här frågan, och vi är de första som lyfter fram det. De som möter de här barnen varje dag ser väldigt tydligt vilka flaskhalsar som finns och vad man kan göra för att förbättra situationen, säger Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.

De viktigaste åtgärderna som föreslås är:

  • Närmare samverkan mellan olika myndigheter kring planering av mottagandet.
  • Större fokus på barnens hälsa och mer psykosocialt stöd.
  • Mer individuellt anpassat boende.
  • Bättre förutsättningar för skolorna att snabbt ta emot barnen.
  • Ett tydligare omsorgsansvar.

Ett av de största problemen som pekas ut är alltså bristande samverkan, särskilt mellan Migrationsverket, ankomstkommunen och anvisningskommunen. Det finns enligt medlemmarna för många aktörer som ansvarar för mottagandet av de ensamkommande barnen och det är oklart vilka som ska göra vad. Därför föreslås en samordnare i varje kommun. I rapporten efterfrågas också fler ankomstkommuner och en jämnare fördelning dem emellan.

Ett annat stort problem är bristerna i det psykosociala stödet. Det saknas ofta kompetens för behandling av trauma, särskilt på mindre orter. Bland förslagen på åtgärder finns samordnad hälsokontroll, både somatisk som psykisk; kompetensutveckling av personal inom hälso- och sjukvården och mer resurser till landstingen och regionerna så att de kan bygga upp enheter för traumabehandling.

Den aktuella delrapporten kommer att presenteras på ett seminarium i Stockholm i dag. Bland de medverkande finns förutom Akademikerförbundet SSR:s förbundsordförande Heike Erkers också barnministern Åsa Regnér, barnombudsmannen Fredrik Malmberg och Per-Arne Andersson, chef för avdelningen utbildning och arbetsmarknad på SKL.

Ursula Berge tror att seminariet kan leda till en diskussion som utgår från barnperspektivet och där man ser att professionen har kunskap som är viktig ta vara på.

– Min förhoppning är att de här tunga personerna som medverkar kan lyfta blicken och se problemen utifrån professionsperspektivet, så att vi redan från dag ett kan ge de här ensamkommande barnen ett så bra mottagande som möjligt.

Text: Tim Andersson