Så ska akademiker med utländsk examen få jobb

Fler får rätt jobb direkt, men utvecklingen går långsamt. Utmaningarna är många. Men redan nu finns tillräckligt med kunskap för att lägga pusslet.

Fler och fler akademiker med utländsk examen får jobb i Sverige. Allra mest ökar sysselsättningsgraden bland utomeuropeiskt födda, från 58 till 71 procent mellan 2005 och 2013, rapporterar Arbetsförmedlingen. Men även om trenden är positiv finns fortfarande ett stort gap till inrikesfödda akademiker, där nio av tio har jobb.

Sysselsättningen varierar också utifrån vilket ämne man har examen inom och bland Akademikerförbundet SSR:s medlemsgrupper finns de som har det svårt, berättar Josefin Edström, utredare på Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. Bara sex av tio utrikes födda samhälls- och beteendevetare hade ett arbete 2012. Inom socialt arbete och social omsorg såg det ljusare ut med åtta av tio sysselsatta.

– Det råder större efterfrågan på arbetskraft inom vissa yrken. När konkurrensen är stor är det svårare för nyanlända att få jobb, säger Josefin Edström.

Men det handlar inte bara om konkurrens om arbetstillfällen. Trots att många kommuner står inför en generationsväxling och behöver rekrytera kvalificerad arbetskraft visar en färsk kartläggning att nyanlända efter fem år i Sverige lämnar mindre orter och flyttar till storstäderna, ofta för att öka möjligheten att få ett jobb.

– Det är tragiskt att se att kommuner som har stort rekryteringsbehov i offentlig sektor tappar de utrikes födda precis som man tappar de unga, säger Katrien Vanhaverbeke, på Arena för tillväxt, som ägs av bland andra SKL, och som genomfört undersökningen.

Allt fler har också ett jobb som motsvarar utbildningen och inte bara vilket jobb som helst, enligt Arbets-förmedlingen. 2013 var det sex av tio. Och det är viktigt. Det finns nämligen inget som visar att man lättare får ett jobb i linje med sin kompetens genom att arbeta med något annat medan man väntar. Tvärtom, enligt en studie som Lena Schröder, forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, gjort.

– Resultaten var entydiga. Det som gynnar karriären bäst på lång sikt är att få ett kvalificerat jobb på en gång. Därefter kom universitetsstudier, men att läsa på komvux eller ta ett okvalificerat arbete gav lika dålig utdelning som att vara arbetslös, säger hon.

I övrigt är forskningen om vad som ökar möjligheten för akademiker att få ett jobb i paritet med sin utbildning begränsad. De senaste åren har man dock i olika projekt och satsningar identifierat några framgångsfaktorer:

Universitets- och högskolerådet, UHR, har visat att akademiker som får sin utbildning och examen bedömd och ”översatt” har lättare att få arbete och får dessutom mer kvalificerade tjänster.

Utveckling av Sfi, svenska för invandrare, till separata grupper för akademiker och allra helst med språklig yrkesinriktning, har fått positivt gensvar.

Arbetsförmedlingens satsningar som Nationell matchning och Korta vägen har visat att personliga möten mellan arbetssökande och arbetsgivare samt praktik och yrkeskompetensbedömning, då arbetsgivaren bedömer vad personen ifråga kan respektive behöver komplettera, ger goda resultat.

– I projektet Nationell matchning fick 40 procent av deltagarna ett arbete som motsvarade deras utbildningsnivå, säger Soledad Grafeuille på Arbetsförmedlingen.

Men även om trenden är positiv är det fortfarande för få akademiker med utländsk examen som får rätt jobb. Det är de forskare, myndigheter och representanter för arbetsmarknadens parter som Akademikern har pratat med överens om. De är också i stort överens om vilka buggarna i systemet är och att dessa måste lösas för att fler ska få rätt jobb snabbare.

Det handlar om att det saknas samordnad information om hur samhället och arbetsmarknaden fungerar till akademiker som flyttar hit. Att processen för att få utbildningen godkänd och att genomföra kompletteringar tar för lång tid. Att det läggs för stort fokus på utbildningen och för lite på matchning mot rätt jobb. Att ingen samordnar insatserna utan saker faller mellan stolarna när det är någon annans ansvar och budget. Att många insatser genomförs som projekt som avslutas efter en tid. Och att det saknas ordentliga utvärderingar av resultat från satsningar som genomförts.

– I Arbetsförmedlingens projekt Nationell matchning kostade till exempel varje rekrytering mer, men ingen räknade på om det var värt det, konstaterar Josefin Edström på Saco.

Ett problem för dem som har ett jobb, men inte rätt jobb, är att det i dagsläget inte finns några insatser för att komma vidare. För att hjälpa akademiker med utländsk examen från ett jobb till rätt jobb har Akademikerförbundet SSR föreslagit att införa ett valideringsår.

Förslaget är inspirerat av ”friåret” och innebär att man får tjänstledigt med 80 procent av lönen. Under tjänstledigheten får personen validera och komplettera sin utbildning samt göra praktik på en tjänst som ligger i linje med den akademiska utbildningen. Samtidigt blir det en vakans genom tjänstledigheten, som en arbetslös person kan fylla.

– I den bästa av världar leder det till ett nytt jobb i paritet med utbildningen. I värsta fall får man gå tillbaka till det gamla jobbet. Men då har man i alla fall en punkt på sitt cv som visar att man har arbetat med något relevant på den svenska arbetsmarknaden, säger Ursula Berge, förbundets samhällspolitisk chef.

Trots att de allra flesta är överens om svårigheterna och vad som måste till för att nå bättre resultat stannar mycket vid prat, snarare än verkstad. Det är också alla som Akademikern talat med överens om. De flesta ser ändå hoppfullt på framtiden och de tecken till förändring som kan skönjas.

I början av året lanserade regeringen förslaget om ett snabbspår för att korta tiden från nyanländas ankomst till etablering på arbetsmarknaden. Målet är att matcha värdefull kompetens mot arbetsgivarnas behov och hjälpa branscher där det råder brist på arbetskraft med kompetensförsörjning.

I ett första steg har arbetsmarknadsminister Ylva Johansson bjudit in arbetsmarknadens parter och Arbetsförmedlingen till samtal. Först ut är centralorganisationerna, därefter kommer man att kalla till branschvisa samtal med den privata och offentliga tjänstesektorn, industrisektorn samt byggsektorn.

Sacos Josefin Edström tycker att initiativet är gott, men påpekar att det ännu inte är konkretiserat vad snabbspåret kommer att innebära.

– Den nya regeringen har en annan retorik än alliansen. Den förra regeringen uttalade sig ofta om att det är ett jobb som är det viktiga, den nuvarande pratar om rätt jobb. Det återstår att se om de orden slår igenom i praktiken.

Några lyfter också fram att man inte behöver vänta på de stora lösningarna, utan kan börja med det som faktiskt fungerar. Soledad Grafeuille på Arbetsförmedlingen upplever att det hittills är den privata sektorn som blivit bättre på att rekrytera nyanlända akademiker. Hon menar att det är dags att myndigheter och kommuner börjar föregå med gott exempel och erbjuda praktikplatser med yrkeskompetensbedömning.

– Om man i dag gör det eller inte beror till stor del på hur intresserad chefen är. Det finns sällan ett långsiktigt tänk hos arbetsgivaren. Men det börjar röra på sig även där, till exempel har fackförbund börjat erbjuda praktikplatser. När arbetsgivare ser en person utvecklas på sin arbetsplats vågar de ta in fler med liknande bakgrund, säger hon.

Katrien Vanhaverbeke, som i studien om flyttmönster såg hur kommuner med stort rekryteringsbehov i offentlig sektor tappar utrikes födda, lyfter fram att kommunerna bör kartlägga vilka individer som kommer och vad kommunen har för behov på den lokala arbetsmarknaden. På så sätt kan de se om de kan förbättra matchningen och inte förlora kompetens man egentligen är i behov av.

Genom att ändra inställning och titta på hur man kan skapa riktade insatser når man ganska snabbt resultat. Det ser vi i de kommuner som satsat.

Åsa Bolmstedt

Denna artikel publicerades i Akademikern nummer 2 2015. 

Ny enkät om etablering

Hur ökar man möjligheterna för akademiker med utländsk examen att få rätt jobb och etablera sig i Sverige? Det vill Akademikerförbundet SSR ta reda på.

  • Under våren kommer 5 000 medlemmar som arbetar med migrationsprocessen att få en enkät med frågor om vilka faktorer och hinder de anser är viktiga för att etableringen ska fungera bättre. 
  • En pilotgrupp på 20 personer har redan svarat.
  • De menade att de största hindren för att personer ska etablera sig och få jobb i Sverige var att svenskundervisningen inte är tillräckligt anpassad till olika personers förutsättningar och att arbetsgivarna har svårt att värdera de nyanländas kompetens.

Läs temats alla artiklar