Så ska missbruksvården på HVB bli bättre

Missbruksvården för vuxna i HVB-hem brister i kvalitet. Nu har Socialstyrelsen presenterat flera förslag för hur man ska kunna komma tillrätta med det. Utbildning av personal och en aktiv tillsyn är några av förslagen.

När missbruksutredningen presenterades 2011 visade den flera brister i den frivilliga vård som ges på hem för vård och boende, HVB. Personalen saknade ibland den utbildning och kompetens som krävs. Uppgifter om behandlingens resultat var normalt mycket begränsade. Man använde olika behandlingsmetoder på olika håll, och i vissa fall vilade behandlingen inte på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Mot bakgrund av dessa brister gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att lämna förslag på hur man kan höja kvaliteten i HVB-hemmen.

Igår presenterade Socialstyrelsen sin rapport, med flera förslag.

Socialstyrelsen anser att personalen i regel bör ha en utbildning som lägst motsvarar en 2-årig eftergymnasial utbildning med inriktning mot socialt vård- och behandlingsarbete.

– I våra nationella riktlinjer finns rekommendationer om vilka metoder som har vetenskapligt stöd och är effektiva. Vi kommer även att ta fram en vägledning till stöd för dem som arbetar i verksamheterna för att skapa en bättre samordning av insatserna och öka brukarnas delaktighet, säger Christina Högbom, Socialstyrelsens utredare, i ett pressmeddelande.

 

Skärpta krav på ägare och ledning

För att få driva HVB i privat regi måste man ha tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg. Socialstyrelsen vill att man ska skärpa kraven på ägare och ledning när man prövar vilka som ska få tillstånd att bedriva HVB, och föreslår att tillståndsgivningen för etablerade HVB följs upp efter exempelvis två år.

– Det är också angeläget med en aktiv och enhetlig tillsyn i dessa verksamheter eftersom de tar emot människor med omfattande problem i ett utsatt läge, säger AnneMarie Danon, avdelningschef vid Socialstyrelsen, i pressmeddelandet.

Socialstyrelsen skriver i rapporten att man ska ta fram ett informationsmaterial om när ett HVB kan anses bedriva hälso- och sjukvård och vilka krav som då ställs på verksamheten samt när en åtgärd är att betrakta som egenvård respektive delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård.

En viktig punkt är också att Socialstyrelsen konstaterar att kunskapen är begränsad när det gäller vilka insatser som idag ges till personer med missbruk och beroende och hur behoven ser ut. Det saknas en aktuell nationell bild av vårdlandskapet.

– Därför föreslår vi en kartläggning och analys av behovet och tillgången till vård och behandling, säger Christina Högbom.

 

Läs hela rapporten från Socialstyrelsen

HVB

Under förra året fick 7 100 vuxna personer med missbruksproblem vård och behandling i HVB, hem för vård och boende, genom socialtjänstens försorg. Idag finns det ungefär 200 HVB-hem som har dygnet-runt-vård för personer med beroendeproblem. Drygt 80 procent av dem drivs i enskild regi.