Så skapas jämställda löner

Kvinnors löner är lägre än mäns.

65 miljarder kronor på ett år. Så stora är de strukturella löneskillnaderna mellan män och kvinnor enligt en nyligen offentliggjord utredning om hur man kan skapa ett mer jämställt arbetsliv.

Utredningen tillsattes av regeringen redan 2011, och igår överlämnades det slutliga betänkandet till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

”Hela lönen, hela tiden” är titeln på rapporten, vilket visar att den både handlar om att kvinnor måste ha möjlighet att förvärvsarbeta lika mycket som män, men att det också handlar om att utjämna löneskillnaderna mellan män och kvinnor.

Bland utredningens förslag finns flera förändringar som rör föräldraförsäkringen och rätten till deltidsarbete (se artikel). Men här finns också förslag som rör lönebildningen.

Exempelvis bör Medlingsinstitutet få i uppdrag att tillsammans med arbetsmarknadens parter se över och utveckla riktlinjerna för insamling av könsuppdelad information till den officiella lönestatistiken. Genom den typen av kartläggning blir löneskillnaderna tydliga.

Män och kvinnors arbete värderas olika

Vissa löneskillnader kan man komma tillrätta med inom ramen för det nuvarande systemet för lönebildning, skriver delegationen i betänkandet. Det gäller framför allt osakliga löneskillnader på enskilda arbetsplatser. Men andra löneskillnader är svårare att komma åt: framför allt de löneskillnader som beror på att arbete som utförs av kvinnor värderas lägre än likvärdigt arbete som utförs av män. Om, och i så fall hur, den skillnaden kan utjämnas är en svår nöt för arbetsmarknadens parter att knäcka, skriver delegationen.

Camilla Sköld, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, tycker att delegationens betänkande blev något uddlöst eftersom det inte läggs några förslag som stärker arbetsmarknadens parter i arbetet med att komma tillrätta med lönediskriminering.

– Jag hade önskat mig att de förslag som ändå läggs hade varit tydligare förankrade, då hade sannolikheten varit större att förslagen genomförs. Jag tycker också att det är anmärkningsvärt att delegationen inte kunde enas om det kanske mest uppenbara i analysen. Nämligen att kvinnor möts av en konsekvent värdediskriminering på hela arbetsmarknaden.

Delegationens beräkningar visar att de strukturella löneskillnaderna uppgår till ungefär 65 miljarder kronor per år om man jämför kvinnodominerade, offentligt finansierade yrken med likvärdiga mansdominerade yrken i privat sektor.

– Det finns en risk att delegationen odlar myten att det är offentlig sektor som är problemet. Faktum är ju att en majoritet av kvinnorna arbetar i privat sektor och även där har lägre löner än män. Men hur som helst måste någon stå tillbaka om kvinnornas löner ska upp, så är det bara, säger Camilla Sköld. 

Läs utredningen!

"Hela lönen, hela tiden" – här kan du ladda ned delegationens slutbetänkande