Samhället vinner när äldre arbetar

Sverige står inför en demografisk utmaning med en åldrande befolkning där medellivslängden ökar. Detta kommer att innebära att fler lever som pensionärer och färre arbetar. De senaste årens migration har förändrat befolkningens åldersstruktur i en gynnsam riktning.

Om vi har en väl fungerande integration skulle det kunna leda till en något avtagande tillväxttakt av försörjningsbördan för den arbetande delen av befolkningen. Dessutom bör yngre få bättre förutsättningar för att ta sig in på arbetsmarknaden. Ett annat sätt att finansiera framtidens välfärd är att höja pensionsåldern vilket just föreslagits.

Vid en internationell jämförelse är arbetskraftsdeltagandet bland äldre hög i Sverige och betydligt fler är i arbete idag än jämfört med för tio år sedan. Personer i åldrarna 55-74 år står för en fjärdedel av ökningen och enligt en rapport från Arbetsförmedlingen var 125 000 fler sysselsatta i denna ålder år 2017 än tio år tidigare.  

Äldre kvinnor ökar mest

Äldre kvinnors sysselsättningsgrad växer snabbast eftersom allt fler äldre kvinnor väljer att fortsätta arbeta och högutbildade är sysselsatta i större utsträckning än lågutbildade. Majoriteten i den svenska arbetsmarknaden jobbar heltid. De äldre, det vill säga från 65 års ålder, tillsammans med de yngre som är på väg in på arbetsmarknaden, jobbar dock deltid i högre utsträckning.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har undersökt varför arbetskraftsdeltagandet bland de äldre i åldrarna 55-69 ökar. Orsakerna till detta är förbättrad hälsa, högre utbildningsnivå och striktare regler för att bli beviljad sjukersättning (tidigare förtidspension). Medellivslängden ökar succesivt och äldre är både villiga och kapabla att jobba längre. Men det finns alltså även privatekonomiska incitament.  Glädjande nog har utbildningsnivån bland de äldre ökat, särskilt för kvinnor.

Vi har redan konstaterat att det finns behov av en större andel arbetande personer för att behålla vår höga standard och välfärd. Vi vet också att många äldre vill fortsätta att jobba av olika skäl. Har de förutsättningar för det då? Dessvärre blir svaret något nedslående. Det är väl ingen nyhet för någon att äldre diskrimineras på arbetsmarknaden. De väljs bort av arbetsgivare som troligen ställer sig frågorna: Ska vi satsa på erfarenhet eller på någon som kommer kunna jobba kvar? Vem är mest produktiv? Vem är mest flexibel och anpassningsbar?

Bland låg- och mellankvalificerade yrken minskar chansen att få jobb redan i 40-årsåldern och ju äldre man blir desto svårare blir det att få en anställning. Detta var bland annat resultatet av IFAU:s experiment att skicka cirka 6 000 jobbansökningar till cirka 2 000 arbetsgivare i Stockholm, Göteborg och Malmö. Bland dem med högkvalificerade yrken verkar det dock se bättre ut. Där kan lång erfarenhet av ett yrke väga tyngre och åldern inte spela lika stor roll. Åldersdiskrimineringen är alltså mindre förekommande. Men det förekommer alltjämt även om mer än nio av tio av de äldre i åldern 55-64 år har tillsvidareanställningar.

Svårt att återetablera sig

De som är äldre och mist sina jobb har svårt att återetablera sig på arbetsmarknaden och riskerar att fastna i lång arbetslöshet. Värst är det för dem som är utrikes födda och allra sämst för dem som är äldre och födda utanför Europa. Många av dessa har flyttat till Sverige på senare tid och aldrig lyckats etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Ytterligare en grupp som möter stora utmaningar är äldre med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Varför finns denna motvilja att anställa äldre? Ofta handlar det om negativa stereotypa föreställningar om äldre och deras arbetsförmåga. Arbetsgivare som har denna inställning inte bara riskerar utan kommer gå miste om värdefull kompetens vilket även kommer leda till sämre resultat. Många vakanser tillsätts genom informella sökkanaler, det vill säga genom kontakter. Undersökningar visar även att det finns dem som förväntar sig att bli bortvalda på grund av sin ålder och därför inte ens söker utannonserade jobb.

Förutom att det är förbjudet att åldersdiskriminera finns även stora samhällsvinster att hämta hem och därför är det viktigt med insatser som främjar ett längre arbetsliv. Ett steg i rätt riktning är förbättringarna i diskrimineringslagen som infördes den 1 januari 2017. Bestämmelserna om aktiva åtgärder i arbetslivet omfattade före årsskiftet endast kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Nu ska samtliga sju diskrimineringsgrunder inkluderas i det förebyggande och främjande arbetet, det vill säga även sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck samt ålder. Det är bra men det finns mer att göra för att få till stånd en inkluderande arbetsmarknad för alla äldre!