Samhällsvetarpodden granskar faktaresistensen

Faktaresistens och "alternativa fakta" är ett växande problem både i Sverige och i världen. I veckans Samhällsvetarpodd pratar vi om March of Science och vad vi kan göra åt situationen.

På lördag går March for Science av stapeln i 500 städer runt om i världen och i fem städer i Sverige. Det är forskarnas upprop mot alternativa fakta och tal om "fake news" som florerade i den amerikanska presidentvalskampanjen. Men faktaresistensen är inte bara ett amerikanskt problem – den verkar vara på frammarsch världen över. Inte minst här i Sverige. 

Samhällsvetarpodden träffar denna vecka Cissi Billgren Askwall, generalsekreterare för Vetenskap och Allmänhet, som samordnar allting runt den svenska delen av March for Science. Med Cissi pratar vi om vad faktaresistens är, vad den beror på och vad vi (forskare som lekmän) kan göra åt den.

En sak är att förstås att vara med på March for Science lördagen den 22 april. En annan är att redan tidigt lära våra barn vikten av kritiskt tänkande, samt hur man rent praktiskt kan faktagranska och bedöma olika typer källor. Men vi behöver alla reflektera över vad vi hör och ser. Och lite oftare ifrågasätta våra föreställningar och ta in fakta från dem som faktiskt vet mer.

Lyssna på Samhällsvetarpodden på iTunes, Acast eller SoundCloud – och sprid gärna före lördag då marschen går. En marsch som Akademikerförbundet SSR stödjer och deltar i. Mer information om de olika marscherna hittar du på vår hemsida och på March of Sciences hemsida. 

Läs även

Samhällsvetarpodden facebook-posts MALL.jpg

Jag kommer att hålla örat mot rälsen

”Jag kommer verkligen att hålla örat till rälsen om det behövs någon regel- eller anslagsförändring för att högre utbildning ska bli så flexibel som behövs för att utbildningsutbudet ska anpassas efter de behov som nu finns.” Samhällsvetarpodden pratar med utbildningsminister Anna Ekström om förutsättningarna för livslångt lärande när omställningsstudiestöd införs senare i år.

Innovation som drivkraft - från forskning till nytta, SOU 2020:59

2021-04-29

Utredningen föreslår en utvecklad struktur för innovationsstödet vid statliga universitet och högskolor. Syftet är att innovationsstödet vid lärosätena, som för närvarande bland annat består av holdingbolag och innovationskontor, mer ändamålsenligt ska kunna bidra till att stärka Sveriges innovationskraft och därmed landets konkurrenskraft, sysselsättning och ekonomiska utveckling.

Akademikerförbundet SSR väljer att svara på frågan för att den handlar om hur samhället i stort ska kunna nyttiggöra befintlig forskning utanför akademin. Akademikerförbundet SSR tillstyrker merparten av förslagen, dock inte att medel för innovationsstöd ska tas från utbildnings- och forskningsresurser. Akademikerförbundet SSR ifrågasätter dock starkt att fokus är så starkt på medicin, naturvetenskap och teknik samt enbart kommersiellt nyttiggörande. Det är avgörande för samhällsnyttan att större fokus läggs på välfärdssektorn och icke-kommersiell verksamhet.

podd20210310.jpg

Högskolechefen: ”Högskolan måste göra sig redo”

Arbetsmarknaden förbereder sig nu, med partsöverenskommelsen som startskott, för ett stort systemskifte för att vi ska kunna utbilda oss mitt i arbetslivet. På vilket sätt är högre utbildning rustad för att svara emot den efterfrågan som akademiker mitt i livet lär ha på kompletterande högre utbildning? Lyssna på Anders Söderholm som är GD på Universitetskanslersämbetet. I veckans Samhällsvetarpodden. 

En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. SOU 2019:6

2019-06-13

I denna utredning föreslås en genomgripande förändring av styrningen och resursfördelningen inom högre utbildning och forskning

Förbundet svarar på remissen eftersom den rör hur hela det svenska högskolesystemet  och forskningen i grunden ska förändras, vilket rör våra medlemmar såväl som studenter som yrkesverksamma med behov av kontinuerlig kompetensutveckling också inom högre utbildning.

Förbundet tillstyrker merparten av förslagen, men menar att det framförallt vad det gäller arbetsmarknadens behov av akademiskt utbildad arbetskraft behövs tydligare kunskapsöverföring från arbetsmarknadens parter in till lärosätena och att detta måste säkerställas med kompetensplattformar eller liknande på såväl regional som nationell nivå. Förbundet menar även att förslaget är otillräckligt för att säkra en god kompetensförsörjning genom kompletterande utbildningar och andra mer flexibla utbildningsformer för livslångt lärande.