Sänkta kompetenskrav förvärrar krisen i socialtjänsten

Krisen i socialtjänsten riskerar att förvärras av ogenomtänkta politiska beslut. Slopat krav på socionomexamen kommer inte att lösa personalbristen, tvärtom är risken uppenbar att det gör arbetet som socialsekreterare mindre attraktivt än idag. Regeringen måste tänka om och skrota planerna på sänkta kompetenskrav.

Socialdepartementet har inlett ett arbete med att slopa kravet på socionomexamen eller annan relevant högskoleexamen för arbete med myndighetsutövning i den sociala barn- och ungdomsvården.

Alliansregeringen och dåvarande barn- och äldreminister Maria Larsson införde lagkravet på behörighet. Motivet var de höga krav som ställs på kunskaper om allt från riskbedömningar, samtalsmetodik och utredningsmetodik till lagtillämpning.

– Det var en stor seger för rättssäkerhet och ökad professionalitet för en verksamhet som utgör samhällets yttersta skyddsnät för utsatta barn och unga och deras familjer. Vi ser mycket allvarligt på att Socialdepartementet nu arbetar med att ändra föreskrifterna och ta bort det tydliga kravet på socionomexamen, säger Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR.

Akademikerförbundet SSR menar att det är uppenbart att arbetsgivarorganisationen SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har drivit regeringen framför sig i den här frågan. Sänkta kompetenskrav har lanserats som ett sätt att komma till rätta med svårigheterna att rekrytera socialsekreterare.

– Det är ingen lösning på krisen i socialtjänsten. Regeringen riskerar tvärtom att bidra till att ytterligare förvärra den. De som får betala priset är framför allt utsatta barn och ungdomar. Det är inte värdigt ett välfärdssamhälle, säger Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR.

Det råder inget tvivel om att problemen inom socialtjänsten är omfattande. Kommunernas många års försummelser att ta tag i allvarliga arbetsmiljöproblem och brist på utvecklingsmöjligheter i yrket har lett till skyhöga sjukskrivningstal och till massflykt från verksamheten.

– När de som är bäst rustade utbildningsmässigt tvingas sjukskriva sig eller söka sig till andra verksamheter så undrar man vilka yrkesgrupper regeringen och SKL tänker sig rekrytera i stället, säger Heike Erkers.

Det finns en självklar väg ut ur krisen.

– Med ökad bemanning kan arbetsbelastningen komma ner till en rimlig nivå. Nya i yrket måste få en ordnad introduktion och erfarna socionomer förmås att stanna kvar genom att tjänster som specialistsocionomer inrättas. Lagregleringen om behörighet behöver snarast kompletteras med övergångsregler för dem som har arbetat länge med barnavårdsärenden. Lönerna måste höjas och premiera erfarenhet på ett helt annat sätt än idag, säger förbundets socialpolitiska chef Camilla Sköld.