SD: Sämre jobb, mindre pengar

Fackets Bild är kommentarer på dagsaktuella frågor med en facklig vinkel. Den görs av Ursula Berge, samhällspolitisk chef och Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR.

Förra veckan pratade vi om Sverigedemokraternas 10 mest löntagarfientliga förslag. Vi grävde i de nio första här och det är hög tid att gå vidare med nummer 10 på listan: de drastiska nedskärningarna till kommunerna. Det kan låta som en abstrakt budgetfråga men det handlar om villkoren för mer än en miljon arbetstagare – och existensen av flera tusen jobb. 

Sverigedemokraterna bör granskas lika hårt som andra partier och inte bara få komma till tals i en enda fråga. Om partiet får inflytande i höst – med vilka förslag, och med vilka idéer, sätter de sig då vid förhandlingsbordet? 

Nedskärningspartiet

När det kommer till att skära i kommunens pengar har partiet höga ambitioner. Det formuleras lite olika på olika håll. I sitt budgetförslag slopar de bland annat etableringsersättningen och kommunersättningarna för flyktingmottagande. Detta kommer att spara pengar i statsbudgeten och vältra över massiva kostnader på kommunerna – pengar som i praktiken redan är budgeterade och används i kommunernas verksamhet. 

Ett specifikt förslag på hur pengar kan sparas till kommunerna, som ger en fingervisning kring var de vill se stora förändringar, är i det kommunala utjämningssystemet. Här är partiet konkreta i hur de vill att detta system ska förändras, och går in på detaljer i en motion som lades av en riksdagsledamot som tidigare varit ekonomisk-politisk talesperson och som sitter i partistyrelsen. Andra ledande företrädare har också hävdat att systemet straffar välmående kommuner för sin goda ekonomiska utveckling. 

Utjämningsystemet får stora konsekvenser 

För den som vill fördjupa sig i hur systemet fungerar hänvisar vi till Sveriges Kommuner och Landsting, men i grunden handlar det om att jämna ut kommunernas förutsättningar som ser mycket olika ut i landet. Den allra största delen i systemet är de statliga medel som sätts in och sedan fördelas mellan kommunerna beroende på dessa förutsättningar, och alla kommuner får pengar genom detta system utom de 14 med högst skattekraft som betalar en avgift. Systemet uppfattas ofta som krångligt – men att försöka smyga in massiva besparingar i ett komplicerat system gör det inte mindre allvarligt. 

Tak på intäkterna

Sverigedemokraternas förslag är att ingen kommun ska kunna få mer än tio procent av sina intäkter via detta system. Detta skulle givet 2017 års resultat påverka 219 kommuner som skulle behöva höja skatten eller sänka de kommunala åtagandena. De fem kommuner med störst andel från utjämningssystemet är Bjurholm, Årjäng, Åsele, Älvdalen och Strömsund som får 24–27 procent av sina intäkter från systemet, och som alltså skulle behöva minska sin budget med 14–17 procent.

Massiva besparingar

Fler än 50 kommuner skulle förlora mer än 100 miljoner kronor på en sådan förändring. I toppen hittar vi exempelvis SD-starka Landskrona som skulle behöva skära mer än 300 miljoner. Även Norrköping (minus drygt 460); Katrineholm (220) och Helsingborg (320) skulle drabbas hårt. 

Vad skulle detta innebära? Detta skulle medföra dramatiska konsekvenser för välfärden i nästan alla landets kommuner – och därmed arbetstillfällen inom vård, skola och omsorg. Det handlar om jobbet för hundratals människor i många kommuner, och uteblivet löneutrymme i desto fler. Kommunerna den största arbetsgivaren för Akademikerförbundet SSR, och anställer totalt mer än en miljon i hela landet. Dessa jobb hotar SD – nästan utan följdfrågor. 

Vi fortsätter granska in i kaklet 

Vi har redan pratat om de nio första förslagen på vår lista över Sverigedemokraternas jobbfientliga program, och med detta har vi gått igenom det tionde och finansieringen av jobb. På fredag kommer vi att fortsätta granskningen och vänder blicken mot vad deras stöd för inträdesjobben innebär – egentligen.