SFI från dag ett – enda vägen till rätt jobb inom tre år

Det finns idag en stor grupp utlandsfödda akademiker i Sverige. Det är en enorm resurs, men många är på fel jobb – eller i arbetslöshet. En av anledningarna är att det finns för mycket onödig väntetid i de olika system man slussas runt mellan när man är ny i landet. Vi presenterar idag en rad förslag som radikalt skulle förbättra mottagandet och leda till bättre statsfinanser. Flyktingkrisen har tvingat oss fackförbund att tänka nytt, men samtidigt är svenska modellen med starka parter nyckeln till att få nyanlända i rätt jobb. Läs rapporten här. 

Att asylsökande har en ineffektiv tid i väntan på uppehållstillstånd är nog alla överens om. Så även att det tar alldeles för lång tid för nyanlända att komma i jobb i Sverige. När det tar hälften av gruppen uppemot åtta år för att komma i arbete, inser man att kunskap och erfarenhet blir inaktuell – och risken för att de asylsökande passiviseras och tappar hoppet är uppenbar. Vi måste helt enkelt ge effektiva insatser redan dag ett i Sverige. Det sker inte idag.

Utlandsfödda är idag det enda nettotillskottet till den svenska arbetskraften, eftersom svenskfödda pensioneras i större utsträckning än vad unga svenskfödda kommer in på arbetsmarknaden. Vill vi ha en växande arbetsmarknad och därmed en växande samhällsekonomi krävs de åtgärder vi föreslår.

Varför prioriterar vi inte åtgärder redan under asyltiden idag, trots att vi vet att varje extra dag i passivitet efter dag ett gör det svårare att komma i rätt jobb? Ett vanligt förekommande argument är att vi i så fall skulle investera i personer som sedan tvingas lämna landet, eller att det skulle skapa falska förhoppningar om uppehållstillstånd. Runt 30 procent av dem som söker asyl får avslag och får därmed inte stanna och arbeta i landet. Att veta vem som lär få bifall av de runt 30 000 personer som just nu söker asyl och som är mellan 20 och 59 år är givetvis svårt. Med vårt förslag presenteras en lösning på det.

Migrationsverket har fortfarande en alldeles för lång genomsnittlig handläggningstid för asylbeslut. 2017 var den i snitt fjorton månader. Det dryga året får inte gå till spillo i sysslolöshet, inte för någon, men absolut inte för akademiker utbildade i våra värsta bristyrken. Det har lagts flera förslag som i sig är bra, men de är otillräckliga. Istället för att lappa och laga behövs det en översyn av helheten. 

För det första ska alla som söker asyl i Sverige ha rätt och skyldighet till SFI på sin nivå från dag ett i landet. Det innebär att de ska ha en högkvalitativ undervisning på helfart under hela sin asyltid och att den ska riktas till alla. De asylsökande ska dessutom få heltäckande kompetenskartläggning direkt, något som är gravt underdimensionerat idag. Studieförbundens roll blir därmed mer fokuserad på att undervisa den asylsökande i samhällsorientering och ett tydligare uppdrag i att stödja för att en tidig kompetenskartläggning ska genomföras för alla i arbetsför ålder.

Det viktigaste handlar om åtgärder från dag ett – snarare än när den sökande har fått asyl efter ett eller flera år. Påståendena att detta skulle ge asylsökande falska förhoppningar om att de ska få stanna, eller att det skulle bli för dyrt att utbilda personer som sedan skickas hem, håller inte för en närmare granskning. Om vi räknar med att en tredjedel av de 30 000 som söker asyl just nu i Sverige inte får stanna har vi, om vi ger dem SFI från dag ett, lagt ungefär 400 miljoner kronor på den gruppen ”i onödan”. Räknar vi dock med att den övriga gruppen – den som får stanna – kommer i arbete ett år tidigare räcker det att mellan tre till fem procent av de som är akademiker kommer i arbete ett år tidigare för att den kostnaden ska ha kompenserats fullt ut. Kommer de i arbete ännu tidigare blir så klart andelen som krävs ännu mindre. Vi kommer alltså mycket snabbt att tjäna på att akademiker kommer i rätt jobb snabbare.

Detta förslag är en av de pusselbitar i den modell vi presenterar idag. Med ”Tre år är taket” visar vi hur personer med utländsk akademisk utbildning ska komma i rätt jobb – ofta ett bristyrke – i Sverige. Längre än så ska det inte ta för en färdigutbildad akademiker att få jobba som det i Sverige. Att det tar så pass mycket längre tid idag, och att så många aldrig får arbeta med akademikeryrken igen, är inte bara destruktivt för individen. Det är dessutom ett enormt resursslöseri – och leder till att överkvalificerade akademiker blockerar jobb som skulle kunna frigöras för de med kortare utbildning. 

För att ”Tre år är taket” ska lyckas är det avgörande att alla får SFI från dag ett i Sverige. Där måste staten ge ett utökat uppdrag till kommunerna, med pengar, eller ta över det ansvaret själv. Att det är en ren samhällsekonomisk vinst visar vi med önskvärd tydlighet. Dessutom krävs att:

• Studieförbunden får ett utökat uppdrag i att stödja asylsökande i samhällsorientering, där en heltäckande kompetenskartläggning av alla asylsökande i arbetsför ålder tidigt är avgörande.
• Ledtiderna hos Arbetsförmedlingen inom etableringsuppdraget tas bort. Idag kan till exempel en akademiker få vänta långt mer än fyra månader från uppehållstillstånd till att överhuvudtaget få ta del av någon åtgärd inom etableringsuppdraget. Och många andra ledtider är ännu längre.
• Lärosätena erbjuder kompletterande utbildningar för utlandsutbildade akademiker. Det behövs fler platser, kortare kurser och de ska leda till examen. Idag är de få kompletterande utbildningar som finns så långa att de utlandsutbildade akademikernas totala utbildningstid blir uppemot dubbelt så lång som svenskutbildades. Och ändå inte leder till examen. Till det kommer irrelevanta behörighetskrav för att antas vilka ofta i princip kräver en svensk utbildning.
• Regeringen gör kompletterande utbildning för utlandsutbildade till ett huvuduppdrag för högre utbildning. Idag är den både nedprioriterad och sidoordnad. Detta borde vara lärosätenas nya fjärde uppgift, vid sidan av utbildning (alltför ofta förstått som grundutbildning), forskning och att sprida sin kunskap till det omgivande samhället.

Det finns inga samhällsekonomiska vinster i att låta människor bara gå och vänta. En stor del av den svenska arbetsmarknadens utmaningar idag går att lösa, om vi ger de som kommer hit chansen att jobba med det de är utbildade för. Inom etableringsuppdraget är ungefär var tredje eftergymnasialt utbildad vilket utgör tiotusentals akademiker. Till det kommer de som har varit här längre. Men ofta, när vi möter dem, kör de taxi, jobbar natt på HVB-hem eller är anställda i hemvården. Det gör de fastän de har akademikerutbildningar och erfarenheter som arbetsmarknaden skriker efter. Lösningen är inte att de ska jobba i så kallade ”enkla jobb”. Lösningen är att de ska jobba i de svåra jobb de är utbildade för.

Heike Erkers

Ordförande 

Akademikerförbundet SSR

Ursula Berge

Samhällspolitisk chef

Akademikerförbundet SSR