Sjuksköterskebrist kräver kreativt HR-arbete

Regeringen har bjudit in till partssamtal för att diskutera den återkommande sjuksköterskebristen. Rekryteringsproblemen är inte bara en ekonomisk belastning utan ställer också allt högre krav på institutionernas HR-ansvariga.

Bristen på sjuksköterskor har länge varit en sommarplåga för landets vårdinrättningar. När de ordinarie anställda vill ta en välförtjänt semester är det svårt för inrättningar som är öppna dygnet runt att fylla luckorna med kvalificerad personal.

Merparten av landstingen och regionerna väljer att hyra in sjuksköterskor från bemanningsföretag – något som för med sig stadigt ökande kostnader. För många sjukhus är det dock en förutsättning. På Karolinska universitetssjukhuset är andelen bemanningspersonal ”omfattande”, berättar presschef Klas Östman.

– Det är inte något vi vill lösa så här. Det är dyrt och inte långsiktigt hållbart. Men vi har en långvarig brist på 200-300 sjuksköterskor. När vi inte kan tillsätta de tillsvidaretjänsterna tvingas vi fylla vakanserna med bemanningspersonal, säger Klas Östman.

Viktigt med vidareutveckling

För att underlätta rekryteringen till särskilt belastade enheter – och för att behålla de sjuksköterskor man har – satsar Karolinskas HR-avdelning också på nya kanaler och kampanjer. En av de viktigaste insatserna inom den viktiga dygnetruntverksamheten är en ny kompetensmodell, som gör det möjligt för sjuksköterskor som vill vidareutveckla sig att forska utan att byta till dagtidsarbete. De nya tjänsterna har fått nya beteckningar, som universitetssjuksköterska och biträdande universitetssjuksköterska. Sjukhuset har också startat en särskild Facebooksida i rekryteringssyfte, även om den ännu inte nått de resultat man hoppats på.

Örebro är i dag ensamt bland landstingen och regionerna om att inte använda sig av bemanningssköterskor. För HR-ansvariga Åsa Thor Gustafsson handlar det främst om att man inte vill byta ut vissa problem mot andra.

– Hur ska vi prioritera mellan verksamheter och hur tar vi oss ut ur beroendet av bemanningsföretag om vi väl börjar? Dessutom skapar det en konkurrens på arbetsplatsen när man jobbar sida vid sida men med olika villkor, säger Åsa Thor Gustafsson.

Ute i god tid

I Örebro fokuserar man istället på att tidigt fånga upp framtida sjuksköterskor innan de blivit klara med sin utbildning. Rekryteringsarbetet inför 2016 har redan påbörjats, och till hösten hålls öppet hus, då de sjuksköterskor som går ut kring årsskiftet får träffa presumtiva chefer på sjukhusets olika avdelningar. Den mesta av arbetet med att hitta vikarier är därmed klart redan vid nyår.

– För vissa tjänster kan vi rekrytera nyutbildade som vikarier. Men de som hunnit bli specialister har oftast redan fasta jobb så då får man pussla med dem man har och jobba med att prioritera verksamheter. Det handlar om ett noggrant och mycket stort planeringsarbete, säger Åsa Thor Gustafsson.

För de fast anställda sjuksköterskor som kan tänka sig att skjuta på semestern eller arbeta extra kan det löna sig. I Örebro får den som tar på sig extrapass ett tillskott på 10 000 kronor i lönekuvertet, medan den som flyttar på en semestervecka får 14 000 kronor extra.

På senare tid har dock bemanningsproblemen på landets sjukhus börjat krypa utanför den pressade sommarperioden. Många flyr stress och låga löner genom att söka sig till andra arbetsplatser eller -områden. Andra tvingas sjukskriva sig på grund av utbrändhet.

Sjuksköterskebristen är på god väg att bli permanent och det krävs mer långsiktiga och aktiva åtgärder från regeringens sida. Det klargjorde folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström, som i förra veckan bjöd in till en ”nationell kompetensamling” för att diskutera hur man bättre kan ta tillvara på sjuksköterskornas kunskap. Staten måste ta ett större ansvar än tidigare, menar ministern.

Renodlade arbetsuppgifter

Åsa Thor Gustafsson välkomnar initiativet. En uppgiftsväxling för sjuksköterskorna skulle ge en bättre arbetsmiljö genom att man får mer tid för patienterna, säger hon.

– Vi behöver renodla arbetsuppgifterna för de olika vårdyrkena. Den vårdande personalen ska ägna sig åt det de är utbildade för, inte jobba med städ, transport och administration.

Klas Östman håller med. På Karolinska Universitetssjukhuset tar man in extra personal för att avlasta stressade sjuksköterskor i sådana arbetsuppgifter som inte kräver sjuksköterskeutbildning.

– Vi tar in undersköterskor för att avlasta i sådant arbete som inte kräver sjuksköterskeutbildning. De får till mer administrativt stöd. På Astrid Lindgren har vi tagit in farmaceuter som kan hjälpa till med läkemedelsförskrivning, säger Klas Östman.

Lösningarna som de båda tar upp ligger i linje med vad staten vill diskutera under de kommande partssamtalen. Men Åsa Thor Gustafsson vill också se bättre och långsiktig planering när det gäller utbildningsplatser för att tillgodose det ökande behovet.

Den första träffen mellan de olika aktörerna äger rum under Almedalsveckan. 

Ylva Mossing