Skuld och skam kring chefsavgångar

Det finns många myter kring chefsavgångar. Tittar man på tidningsrubrikerna är det lätt att tro att det alltid handlar om höga chefer och stora fallskärmar, men det finns många vardagschefer som drabbas. Chefer på olika nivåer och i olika verksamheter. Och eftersom det sällan är något man pratar om är det lätt att en chef i denna situation känner sig ensam.

Avgångarna kan bero på många olika saker. Ofta handlar det om otydliga uppdrag eller att chefen står på sig i viktiga frågor och gör sig obekväm. Det kan också handla om stora förändringar, att chefen har tappat kontrollen eller inte haft tillräckligt stöd. Men det är lätt att se en avgång som ett misslyckande. Och lätt att chefen som får gå själv tar på sig skam och skuld för situationen. Vill vi stötta våra chefer måste vi prata mer om avgångarna och vara transparenta om vad som händer.

En sorgeprocess att avgå

Det är många chefer som har gått igenom en avgång. Det kan ses som en viktig erfarenhet, eller kanske som ett erkännande att man är en chef med integritet. Det är också en sorgeprocess som man behöver ta sig igenom.

I en stressad och pressad situation kan det kan vara svårt att själv se klart på situationen. Man kan må dåligt både psykiskt och fysiskt. Då behöver man få hjälp och stöd från facket, HR eller chefsnätverk. Om det och mycket mer pratar vi i veckans avsnitt av Chefspodden, som gästas av Birgitta Björk, en erfaren chef och mentor samt en förändringsledare i medborgarnas tjänst. Hon har själv valt att lämna en chefstjänst när det blev ohållbart.