Snabbguide: hur påverkar budgeten myndigheterna 2019?

Nyhet

Undrar du också hur budgeten påverkar våra myndigheter? Här är en snabbguide utifrån de förändringar i jämförelse med övergångsbudgeten som riksdagens utskott nu föreslagit och som riksdagen nu har att besluta om.

I denna sammanställning finns beslutad budgetreservation, samt eventuella förändringar och specificeringar som har gjorts i riksdagens olika utskott. Vi kartlägger även allianspartiernas och Sds reservationer till utskottets förslag. Inga kommentarer görs rörande s, mp och v eftersom de inte lägger alternativa yrkanden till övergångsbudgeten.

(M= Miljarder kronor, m= miljoner kronor)

Sammanfattning

(För utförligare genomgång, klicka på länken):

Arbetsförmedlingen: Förvaltningskostnader, anslag 1:1 (-892 m kr)

Myndighetens förvaltningskostnader dras ner med drygt 10 procent. Argumentet från utskottet är att ”Arbetsförmedlingen bör effektiviseras”. Det är i enlighet med m/kd-reservationen. Anslaget är på 7,6 M kr.

Arbetsförmedlingen: De arbetsmarknadspolitiska program anslag 1:3 (-2,7 M kr)

De arbetsmarknadspolitiska programmen och insatserna sänks med drygt 20 procent. Argumentet från utskottet är att: ”Kostnaderna behöver minska och insatserna behöver bli mer träffsäkra”. Anslaget är på 10,3 M kr.

Arbetsförmedlingen: Lönebidrag & Samhall, anslag 1:4 (+722 m kr)

Det blir mer pengar till lönebidrag och Samhall. Det motiverar utskottet med att detta leder till att fler får jobb, ökar legitimiteten för bidraget och stärker sambandet mellan arbetsförmåga och subventionsstorlek. Anslaget är på 19,5 M kr.

Arbetsmiljöverket, anslag 2:1 (+/- 0 m kr)

Moderaterna hade yrkat på en neddragning med 25 m kr. Utskottet valde dock att inte göra någon neddragning. Anslaget är 768 m kr.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap, anslag 2:1 (+/- 0 m kr)

Under anslag 2:1 finns även Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Utskottet föreslår där samma anslag som i övergångsbudgeten som är på samma nivå som 2018 års anslag. Det innebär att myndigheten som instiftades 2018 inte kan växa i enlighet med planeringen. Anslaget är på 33 m kr.

Jämställdhetsmyndigheten, anslag 3:2 (-40 m kr)

Den nya Jämställdhetsmyndigheten ska enligt utskottet läggas ner, och man får ett år på sig, till utgången av 2019. Anslaget är på 41 m kr.

Delegationen mot segregation, anslag 4:2 (-11 m kr)

Delegationen mot segregation, som startade den 1 januari i år ska vara nedlagd inom ett år. Utskottet föreslår en halvering av anslaget. Anslaget är på 22 m kr.

Migrationsverket, anslag 1:1 (-1,1 M kr)

Utskottet föreslår en minskning av anslaget ”för att justera för de anslagsförändringar som uppstått till följd av de särskilda budgetprinciper som gällt för utformningen av budgetpropositionen.” Övergångsbudgeten kunde inte föreslå en planerad sänkning som utskottet nu istället föreslår. Anslaget är totalt på 4,3 M kr.

Försäkringskassan, anslag 1:1-2:1, (+/-0)

Utskottets förslag är i anslag liktydigt med  M/Kd-reservationen som i sin tur föreslår samma anslag som övergångsbudgeten. Övergångsbudgetens förslag utgår från 2018 års budget med justeringar för pris- och löneomräkningar och med beaktande av ändrad makroekonomisk utveckling. Anslagsposterna är totalt 98 M kr.

Inspektionen för socialförsäkringen, anslag 2:2 (+/-0 )

Inga förändringar i förhållande till regeringens förslag har föreslagits varken av något parti eller utskottet. Anslaget är på 68 m kr.

 

Detaljerade redovisningar av reservationer, motioner och motivtexter, per utgiftsområde och myndighet.

 

Utgiftsområde 14

Arbetsförmedlingen

Förvaltningskostnader, anslag 1:1 (-892 m kr)

Myndighetens förvaltningskostnader dras ner med drygt 10 procent. Argumentet från utskottet är att ”Arbetsförmedlingen bör effektiviseras”. Det är i enlighet med m/kd-reservationen. Anslaget är på 7,6 M kr.

Ms egen reservation innebar en neddragning med samma belopp (-892 m kr) som blev utskottets förslag. De motiverade det med:

” Moderaterna gör besparingar inom anslaget som ett led i att effektivisera verksamheten. Moderaterna anser att svensk arbetsförmedling behöver reformeras i grunden genom bl.a. en framtida nedläggning av Arbetsförmedlingen till förmån för en struktur där andra aktörer på arbetsmarknaden spelar en betydligt större roll.”

Sd ville dra ner med dubbelt så mycket (1,8 M kr) De anser att:

”Arbetsförmedlingen bör avvecklas i dess nuvarande form genom att de delar av myndighetens uppdrag som inte avser myndighetsutövning öppnas upp för fler aktörer.”

Kd ville i sin egen reservation sänka förvaltningsanslaget med 50 procent mer än det som gick igenom (totalt -1,3 M kr). De motiverade sin neddragning med:

”Som en följd av att Kristdemokraterna föreslår att inträdesjobb ska införas och ett antal arbetsmarknadspolitiska program och insatser avvecklas kommer Arbetsförmedlingens uppdrag att bli mindre omfattande.”

C och Ls förslag (-622 m kr & -871 m kr) låg i paritet med det som utskottet beslutade.

C är för anslagsminskning för att ”finansiera andra prioriterade åtgärder”. L motiverade sin neddragning med följande:

”Liberalerna vill lägga ned Arbetsförmedlingen till förmån för en ny myndighet som fokuserar på samhällets mest utsatta arbetssökande.”

 

De arbetsmarknadspolitiska programmen anslag 1:3 (-2,7 M kr)

De arbetsmarknadspolitiska programmen och insatserna sänks med drygt 20 procent. Argumentet från utskottet är att: ”Kostnaderna behöver minska och insatserna behöver bli mer träffsäkra”. Anslaget är på 10,3 M kr.

Utskottet föreslår följande åtgärder:

  • moderna beredskapsjobb avskaffas
  • målgruppen för extratjänsterna bör enbart utgöras av långtidsarbetslösa
  • extratjänsterna ska ha lägre subventionsgrad eller minskad ersättning till deltagarna
  • Utbildningskontrakten bör avskaffas

Ms reservation var på samma neddragning som utskottet. Så även motivtexten.

Sd ville dra ner med nästan dubbelt så mycket (-4,3 M kr) med argumenten att:

”Sverigedemokraterna anser att dagens arbetsmarknadspolitiska program och insatser är kostsamma och ger bristfälliga resultat i fråga om att leda till reguljära anställningar. Partiet vill på sikt avveckla anslaget i sin helhet”

C ville dra ner betydligt mindre än utskottets beslut (-700 m kr) med argumenten att:

” Anslaget minskas med 700 000 000 kronor till följd av Centerpartiets förslag om att avskaffa arbetsmarknadsutbildningar.”

Kd ville dra ner mer än tre gånger mer än utskottets beslut (-8,2 M kr) med argumenten att:

”Kristdemokraterna anser att flera av de arbetsmarknadspolitiska program och insatser som finns i dag är så ineffektiva att de bör avskaffas. Enligt partiet är extratjänster, moderna beredskapsjobb och introduktionsjobb samtliga förknippade med så stora brister att de bör avskaffas. Vidare noterar partiet att arbetsmarknadsutbildningar ibland anvisas till personer där det redan från början står klart att dessa inte kommer att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kristdemokraterna föreslår att programmet avvecklas till förmån för andra insatser.”

L ville dra ner mest av alla (-8,7 M kr) med argumenten att:

”Liberalerna motsätter sig dyra och ineffektiva arbetsmarknadsprogram och vill kraftigt minska omfattningen på programmen till förmån för riktiga jobb. Partiet kan inte acceptera att Sverige fortsätter att spendera miljarder kronor på verkningslösa program och avser därför att avskaffa extratjänsterna, introduktionsjobben och de moderna beredskapsjobben.”

 

Lönebidrag och Samhall, anslag 1:4 (+722 m kr)

Det blir mer pengar till lönebidrag och Samhall. Det motiverar utskottet med att detta leder till att fler får jobb, ökar legitimiteten för bidraget och stärker sambandet mellan arbetsförmåga och subventionsstorlek. Anslaget är på 19,5 M kr.

”Lönebidrag kan användas för att anställa personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning, t.ex. en begränsad rörelseförmåga eller psykisk ohälsa. Lönebidraget kompenserar arbetstagarens grad av nedsatt arbetsförmåga och ger bättre möjligheter för dessa människor att få ett jobb. Regeringen aviserade höjningar av lönebidraget så att det skulle uppgå till 19 100 kronor 2019 och till 20 000 kronor 2020. Ett högre ekonomiskt stöd skulle sannolikt ge fler möjlighet till anställning, öka legitimiteten för lönebidraget och stärka sambandet mellan individens arbetsförmåga och lönesubventionens storlek. Därför är det en prioriterad reform.”

Ms reservation var på samma anslagsökning som utskottet. C anslöt sig till den anslagsökningen.

Sd ville öka anslaget mer än utskottet (+940 m kr) med argumenten:

”Sverigedemokraterna framhåller vikten av att alla ska kunna delta på arbetsmarknaden utifrån sin funktionsförmåga. Partiet anser att lönebidrag och andra insatser som finns för att göra det möjligt för alla att delta på arbetsmarknaden ska kvarstå och i vissa delar utökas.”

Kd ville öka anslaget i paritet med utskottets beslut (+743 m kr) med argumenten:

”Kristdemokraterna vill se en höjning av lönebidraget i linje med den nivå som tidigare har aviserats av regeringen men som har uteblivit som en följd av de särskilda budgetprinciper som regeringen har tillämpat. Partiet tillför därför medel inom anslaget. Partiet anser att höjningarna stärker förutsättningarna för ökad sysselsättning och förbättrar arbetsmarknadsdeltagandet för personer med funktionsnedsättning. För att fler ska kunna få jobb inom Samhall AB och för att arbetslösheten i målgruppen ska minska vill partiet tillföra medel så att 1 000 nya platser kan beredas. Förslaget innebär att en del av regeringens satsning på Samhall avvisas till förmån för andra åtgärder, såsom en satsning på arbetsintegrerande sociala företag. Anslaget påverkas vidare av att partiets förslag att avveckla vissa anställningsstöd leder till att fler personer bereds plats i anställningar med lönebidrag.”

L var det enda partiet som föreslog en minskning av anslaget (-490 m kr) med argumenten:

”Liberalerna anser att Samhall har ett mycket viktigt uppdrag men att verksamheten behöver renodlas så att personer som verkligen behöver hjälp kan få det. Personer som har låg kompetens på grund av bristande utbildning eller färdigheter bör inte omfattas av Samhalls uppdrag.

Arbetsmiljöverket, anslag 2:1 (+/- 0 m kr)

Moderaterna hade yrkat på en neddragning med 25 m kr. Utskottet valde dock att inte göra någon neddragning. Anslaget är 768 m kr.

M motiverade sitt förslag till neddragning med ”Moderaterna gör besparingar inom anslaget som ett led i att effektivisera verksamheten.”. Detta kan dock syfta på såväl Arbetsmiljöverket som Myndigheten för arbetsmiljökunskap som finns i samma anslagspost.

Det gick dock inte igenom eftersom Sd inte ville minska anslaget utan istället höja (+77 m kr). Motivet var:

”Sverigedemokraterna föreslår att Arbetsmiljöverket ska få utökade resurser bl.a. för att ge myndigheten möjlighet att satsa på en utökad inspektionsverksamhet.”

Inga andra partier hade yrkanden som skilde sig väsentligt från det som blev utskottets förslag.

 

Myndigheten för arbetsmiljökunskap, anslag 2:1 (+/- 0 m kr)

Under anslag 2:1 finns även Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Utskottet föreslår där samma anslag som i övergångsbudgeten som är på samma nivå som 2018 års anslag. Det innebär att myndigheten som instiftades 2018 inte kan växa i enlighet med planeringen. Anslaget är på 33 m kr.

M motiverade sitt förslag till neddragning med ”Moderaterna gör besparingar inom anslaget som ett led i att effektivisera verksamheten.”. Detta kan dock syfta på såväl Arbetsmiljöverket som Myndigheten för arbetsmiljökunskap som finns i samma anslagspost.

Sd föreslog att anslaget skulle ökas (+3,3 m kr) med motivet att man ”vill ge myndigheten förbättrade möjligheter att uppfylla sitt uppdrag och ökar därför anslagen”.

Kd, C, L och har inga yrkande på denna myndighet.

 

Urval av nya anslagsyrkande under utgiftsområde 14:

99:3 Arbetsintegrerande sociala företag

Kd reserverar sig till förmån för en ny budgetpost på 200 m kr som ska gå till arbetsintegrerande sociala företag. Motivet anges som:

”Kristdemokraterna framhåller den roll som de arbetsintegrerande sociala företagen spelar för att stödja utvecklingen på arbetsmarknaden för dem som är i störst behov av att få jobba 100 procent av sin förmåga. Partiet anser att det krävs en satsning så att de arbetsintegrerande sociala företagen får ett särskilt stöd för kostnader för att täcka lönen för verksamhetsledare och handledare. Partiet avsätter därför medel inom anslaget för socialt handledarstöd.”

99:4 Inträdesjobb

Kd och L reserverar sig var för sig för en ny budgetpost på 554 m kr för införande av så kallade inträdesjobb. De två har likalydande motivtext:

”För att förbättra integrationen och ungas möjligheter och se till att fler kan gå från bidrag till arbete föreslår Kd/L att en ny anställningsform införs, s.k. inträdesjobb. Inträdesjobben innebär en förenklad anställningsform som gäller för nyanlända under de fem första åren i Sverige och för unga upp till 23 år utan fullständig gymnasieutbildning. Inträdesjobben möjliggör för arbetsgivare att anställa till 70 procent av rådande ingångslön i den aktuella branschen, upp till ett tak om 21 000 kronor i bruttolön per månad.”

 

Utgiftsområde 13

Jämställdhetsmyndigheten, anslag 3:2 (-40 m kr)

Den nya Jämställdhetsmyndigheten ska enligt utskottet läggas ner, och man får ett år på sig, till utgången av 2019. Anslaget är på 41 m kr.

Utskottet motiverar sin neddragning så här:

”Utskottet vill här uppmärksamma att ändamålet med anslaget 3:2 ändras till att användas för Jämställdhetsmyndighetens förvaltningsutgifter för att fullfölja ingångna åtaganden och för att avveckla myndigheten. Det får bli en uppgift för regeringen att se över hur de viktiga uppdrag som nu samlats hos Jämställdhetsmyndigheten på bästa sätt kan tas om hand och överföras och återföras till lämpliga myndigheter och aktörer.”

Ms förslag var på samma nivå som utskottets beslut och motiverade sig med:

”Moderaterna motsatte sig införandet av en jämställdhetsmyndighet och anser att ett aktivt jämställdhetsarbete måste bedrivas inom alla relevanta myndigheter för att få genomslag. Att inrätta en särskild myndighet för jämställdhetsfrågor kan få motsatt effekt genom att arbetet på andra myndigheter och aktörer sidoordnas och nedprioriteras. Som en konsekvens av denna bedömning anser Moderaterna att Jämställdhetsmyndigheten bör läggas ned och upphöra som myndighet den 31 december 2019.”

Sds förslag var i paritet med Ms och det som sedan blev utskottets förslag:

”Sverigedemokraterna motsatte sig att myndigheten inrättades och föreslår nu att en avveckling av myndigheten inleds.”

Kd föreslog en dubbelt så stor (-81 m kr) neddragning (dvs helt borttaget anslag) som utskottet. Hur avvecklingskostnader ska finansieras framgår inte i motivtexten:

”Anslaget minskas med 81 000 000 kronor, dvs. tas bort i sin helhet. Kristdemokraterna motsatte sig inrättandet av Jämställdhetsmyndigheten och föreslår att myndigheten läggs ned.”

L och C föreslog ingen neddragning alls. C skriver inget om myndigheten. L skriver i sin reservation:

”Vi är djupt bekymrade över vad som kommer att hända med alla de uppdrag som samlats hos Jämställdhetsmyndigheten, och vi kan konstatera att Moderaterna och Kristdemokraterna inte har presenterat någon som helst plan för hur uppdragen ska tas om hand när myndigheten har avvecklats. Vi tänker bl.a. på arbetet med nationell kunskapsutveckling och strategiska övergripande frågor kring hedersrelaterat våld och förtryck, arbetet med våld mot kvinnor och mot människohandel och prostitution.”

 

Delegationen mot segregation, anslag 4:2 (-11 m kr)

Delegationen mot segregation, som startade den 1 januari i år ska vara nedlagd inom ett år. Utskottet föreslår en halvering av anslaget. Anslaget är på 22 m kr.

”När det gäller arbetet mot segregation kan utskottet visserligen instämma i regeringens ambition att det måste bedrivas kraftfullt och långsiktigt. Utskottet anser emellertid att segregation ska motverkas genom reformer som gör att fler går till jobbet, lär sig svenska och går ut skolan med fullständiga betyg, och inte genom att tillsätta fler delegationer och myndigheter. Därför föreslår utskottet att Delegationen mot segregation läggs ned och upphör som myndighet den 31 december 2019.”

M, Sd och L hade liknande yrkande på neddragning som utskottet beslutade om med närliggande motiveringar.

Kd föreslog ett helt borttagande av anslaget (-22 m kr) utan förklaring till hur avvecklingskostnader ska finansieras:

”Anslaget minskas med 22 195 000 kronor, dvs. tas bort i sin helhet. Kristdemokraterna föreslår att myndigheten läggs ned och hänvisar till andra åtgärder mot segregation, t.ex. förbättrad svenska för invandrare och samhällsorientering redan under asyltiden.”

 

Utgiftsområde 8

Migrationsverket, anslag 1:1 (-1,1 M kr)

Utskottet föreslår en minskning av anslaget ”för att justera för de anslagsförändringar som uppstått till följd av de särskilda budgetprinciper som gällt för utformningen av budgetpropositionen.” Övergångsbudgeten kunde inte föreslå en planerad sänkning som utskottet nu istället föreslår. Anslaget är på 4,3 M kr.

M, C och Kd föreslog sänkningar i paritet med utskottets beslut men ville ha mer medel till att öka antalet förvarsplatser (m och Kd).

Under ärendets beredning har Sd ändrat sitt tidigare yrkande (-563 m kr) till att istället föreslå en ökning med 200 m kr. Motivtexten lyder:

”Migrationsverket anvisas 200 miljoner kronor mer för att tidigare års balanser ska kunna avarbetas, samtidigt som Migrationsverket kan påbörja en omfattande omorganisering i enlighet med våra förslag till förändrade regelverk och med särskilt fokus på ett nytt och tydligt uppdrag gällande återvandringsstöd.”

L föreslog en väsentligt mindre neddragning (-62 m kr) med motivet:

” Anslaget ökas med 15 miljoner kronor för att göra handläggningen av ärenden om arbetstillstånd snabbare. Anslaget minskar med hänvisning till att en förlängd giltighetstid för tillfälliga lagen medför färre asylsökande. Samtidigt vill motionärerna driva på för en generösare familjeåterförening och avsätter medel för detta.”

 

Urval av nya anslagsyrkande under utgiftsområde 8:

I nya anslagsyrkanden under utgiftsområde 8 vill Sd lägga ytterligare 1 M kr på avvisningar och förvarsplatser. Man vill också lägga ytterligare 800 m kr på återvandring. Kd yrkar ytterligare 370 m kr på anhöriginvandring i egen budgetpost (till skillnad från l som har det under anslag 1:1) samt 120 m kr extra i egen anslagspost till ”särskilt och synnerligen ömmande omständigheter”.

 

Utgiftsområde 10

Försäkringskassan, anslag 1:1-2:1, (+/-0)

Utskottets förslag är i anslag liktydigt med  M/Kd-reservationen som i sin tur föreslår samma anslag som övergångsbudgeten. Övergångsbudgetens förslag utgår från 2018 års budget med justeringar för pris- och löneomräkningar och med beaktande av ändrad makroekonomisk utveckling. Anslaget är 98 M kr.

I motion har dock Sd anfört avvikande uppfattning med en betydande ökad tilldelning (+4,5 M kr) på framförallt sjuklön för småföretag, sjukpenning och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning och bidrag i sjukskrivningsprocessen. De förslagen motiveras med:

”Vidare föreslås att 3 000 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag, Sjuklön för småföretag. Syftet är att göra det både billigare och enklare för småföretag och mikroföretag att anställa, eftersom företag inte ska stå för sjuklönekostnader upp till 29 089 kronor per år.”

”Till anslag 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. anvisas 545 miljoner kronor mer för att stärka rehabiliteringskedjan. Motionärerna föreslår att den sjukskrivnes arbetsförmåga efter dag 180 ska bedömas mot yrken inom hans eller hennes kompetensområde på arbetsmarknaden i stället för mot sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller genom annat sådant lämpligt arbete som är tillgängligt, om det inte finns särskilda skäl emot det eller om det i annat fall kan anses oskäligt.”

”Aktivitets- och sjukersättningar m.m. anvisas 800 miljoner kronor mer för att höja garantinivån i sjukersättningen motsvarande 300 kronor per månad, införa en ny förmån (sjukersättning med vård och rehabilitering), höja högsta boendekostnaden som ersätts i bostadstillägget från dagens 5000 kronor till 6 000 kronor per månad och låta vuxna med funktionsnedsättning lönearbeta upp till 25 procent under 6 månader med behållen aktivitets- och sjukersättning”

”Till anslag 1:6 Bidrag till sjukskrivningsprocessen anvisas 100 miljoner kronor mer för att stärka rehabiliteringskedjan genom regelbundna personliga kontakter och avstämningsmöten. Aktörernas kompetens i bemötande och vid bedömning av försäkrade med psykisk ohälsa behöver också stärkas.”

L föreslår en betydande neddragning (- 5,9 M kr) på framförallt sjukpenning och rehabilitering  och aktivitets- och sjukersättningar och en neddragning på Försäkringskassan (-26 m kr). Det motiveras med:

” Till anslag 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. anvisas 4 887 miljoner kronor mindre till följd av motionärernas förslag om att återinföra den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, införa en ny karensdag dag 15 och ytterligare en kontrollpunkt dag 300 i sjukperioden. I övrigt minskas anslaget till följd av effekter av förslag i arbetslöshetsförsäkringen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.”

”Till anslag 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. anvisas 1 006 miljoner kronor mindre för att avskaffa de särskilda ersättningsreglerna på garantinivå för flyktingar, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande. Motionärerna vill även avskaffa den automatiska rätten till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång och höja den högsta boendekostnad som ersätts genom bostadstillägget från dagens 5 000 kronor per månad till 6 000 kronor.”

” Till anslag 2:1 Försäkringskassan anvisas 26 miljoner kronor mindre på grund av pris- och löneomräkning.”

C och Kd har mindre förslag på budgetneddragningar på mellan 600 och 800 miljoner kronor framförallt på sjukpenning och rehabilitering och aktivitets- och sjukersättningar.

 

Inspektionen för socialförsäkringen, anslag 2:2 (+/-0 m kr)

Inga förändringar i förhållande till regeringens förslag har föreslagits varken av något parti eller utskottet. Anslaget är på 68 m kr.