Stafettpinnen från finansministern

Den första utmaningen handlar om den växande ojämlikheten, den andra om investeringsbehoven i välfärden och den tredje är att få utrikesfödda i jobb.

1: Ojämlikheten

Ojämlikheten ökar över hela världen. Särskilt nämner finansministern hur arbetare i många rika länder inte längre får några löneökningar, vilket är allra tydligast i USA där stora grupper löntagare inte fått reala inkomstökningar på decennier. Det ökade välståndet går istället till de allra rikaste och till kapitalägare vilket kraftigt driver klyftorna.

Även Sverige har sett ökad ojämlikhet under samma period, men med en viktig skillnad. Tack vare en hög anslutningsgrad och väl fungerande arbetsmarknad har de allra flesta arbetstagare fått löneökningar. Det finns flera studier som kopplar facklig organisationsgrad till lägre ojämlikhet och bättre villkor för arbetstagare även längre ned i inkomstfördelningen.

Jag och Ursula Berge har tidigare lyft frågan om fackligt inflytande i vloggen #facketsbild. Utan goda förutsättningar för fackföreningar kommer vi aldrig att kunna minska ojämlikheten.

2: Välfärdsinvesteringarna

Enligt finansministern råder enorma investeringsbehov i offentlig sektor. Vi kan inte annat än att hålla med och har från förbundets håll under lång tid betonat vikten av att satsa på den offentliga sektorn. Presentationen tar specifikt upp att vi fram till 2025 behöver 1200 förskolor, 600 grundskolor 300 gymnasieskolor och 300 äldreboenden ­– och visst är det en retoriskt tacksam bild att måla upp att prata om den rent fysiska infrastrukturen.

Men låt oss inte glömma de offentligt anställda medarbetare som ska göra arbetet. Många är medlemmar hos Akademikerförbundet SSR eller andra förbund för offentliganställda – och den viktigaste investeringen här är att se till att dessa personer har de villkor och förutsättningar som krävs för att utföra jobbet!

Som min kollega Arvid Vikman som företrädde förbundet på plats under dagarna uttryckte det:

–Det är mycket positivt att regeringen vill satsa på offentlig sektor. Samtidigt ska man komma ihåg att det handlar om bristyrken, speciellt bland våra medlemmar – så den stora satsningen måste bli på medarbetarna. Här har både staten och kommunerna ett stort ansvar att se till att lön och villkor blir betydligt bättre än idag.

3: Sysselsättningen bland utrikesfödda.

Den tredje punkten som finansministern tar upp är vikten av att se till att alla de människor som kommit hit de senaste åren blir sysselsatta.

Gott så. Det har gjorts ett stort arbete från både staten och parternas sida, men vi behöver bli betydligt bättre. Det positiva är att väldigt många står till arbetsmarknadens förfogande: andelen som är sysselsatta eller söker jobb är högre bland utrikesfödda än inrikesfödda. Det är även positivt att utbildningsnivån är så hög bland de som kommit – andelen med högskoleutbildning är lika hög som för befolkningen i stort.

Facket har givetvis en central roll i detta arbete, och från vår sida har vi bland annat beviljats medel från Arbetsförmedlingen för att främja etableringen bland nyanlända. Det finns flera utmaningar och flaskhalsar idag. Bland annat råder det en stor brist på relevanta utbildningsplatser att anvisas till – vilket är ett särskilt problem för de akademiska bristyrkena.

Vi har lösningarna

Det är högkonjunktur och som fackföreningsrörelse har vi en nyckelroll i arbetet att möta dessa tre utmaningar. Om det är det någon gång vi tillsammans har möjlighet att ta stora steg för att närma oss minskad ojämlikhet, investeringar i välfärden och höjd sysselsättning för alla så är det idag.